Världens planer för energiförsörjningen under de närmaste årtiondena baseras främst på olja och en växande andel kärnkraft. Det är därför av intresse att undersöka förutsättningarna för att kärnkraften skall kunna motsvara förväntningarna. Förutom den långsiktiga potentialen är det viktigt att studera förhållanden under en uppbyggnadsfas. På några decenniers sikt kommer sannolikt utvinningen av olja att stagnera i världen, allteftersom lättillgängliga fyndigheter töms. Med tilltagande knapphet kommer priserna att öka. Om världen vill bibehålla eller fortsätta öka sin energiförsörjningssystem. Kol är ett exempel, bridreaktorer är ett annat. Andra, som de kontinuerliga källorna sol, vind etc, kommer kanske bättre till sin rätt, om energianvändningen medvetet anpassas till dem. Här är inte platsen att göra någon genomgång av olika alternativs för- och nackdelar. Låt oss bara konstatera att en tänkbar kandidat är bridreaktorn. Denna ligger i förlängningen av dagens kärnkraftsprogram. En viktig fråga är därför hur införandet av bridreaktorn beror av andra komponenter i kärnbränslecykeln, som urantillgångarnas storlek, upparbetningsanläggningarnas kapacitet och egenskaper etc. Som vi senare ska se, kan det finnas risk för att den begränsade urantillgängligheten kommer att öka trycket på att införa bridreaktorn, kanske innan teknologin är helt färdig.