Hjälp

Anmärkning: Kan sönderdelas över -18°C med bildning av väte och borhydrider.

Identitet – Diboran

Översikt

Ämne:

Diboran
 

Skylt enligt ADR:

263
1911

Ämnesbeskrivning:

Giftig och brandfarlig gas (tryckkondenserad).

Identifikationsnummer

Farlighetsnummer:

263 (Giftig gas, brandfarlig)

UN-nummer:

1911

 

( )

CAS-nummer:

19287-45-7

EG-nummer:

242-940-6

Synonymer

SpråkNamnGodkänt ADRHandelsnamn
Engelska Boroethane
Engelska Diborane X
Franska Diborane X
Svenska Boretan X
Svenska Borhydrid
Svenska Diboran X
Svenska Diborhexahydrid X
Tyska Diboran X

Anmärkning: Kan sönderdelas över -18°C med bildning av väte och borhydrider.

Fysikaliska data – Diboran

Allmänt

Tillstånd:

Gas; kondenserad

Färg:

Färglös

Lukt:

Söt; kväljande

Smältpunkt:

-166°C

Kokpunkt:

-93°C

Brännbarhetsområde:

från 0,8 till 98 vol-%

Flampunkt:

-90°C

Termisk tändpunkt:

40°C

Densitet:

  (Vatten ≈ 1000)

Densitetstal:

1 (Luft = 1,0)

Viskositet:

  (Vatten = 1,0)

Vattenlöslighet:

Svårlöslig i vatten

Molekylformel:

(BH3)2

Molekylvikt:

28 g/mol

Jonisationspotential:

11,38 eV

Kritisk temperatur:

17°C

Förångningsegenskaper

Ämnets temperatur:

Flyktighet:

Mycket lättflyktigt

Mättnadskonc:

100 vol-%

Ångtryck:

4002 kPa

Ångtryckskurva

Ångtryck:

4002 kPa vid 17°C

Gränsvärden

Gränsvärde - 5 min 10 min 15 min 30 min 1 h 4 h 8 h Typ
Risk för dödsfall 7,3 ppm 7,3 ppm 3,7 ppm 0,92 ppm 0,46 ppm AEGL-3
Risk för allvarliga effekter 2 ppm 2 ppm 1 ppm 0,25 ppm 0,13 ppm AEGL-2
Risk för lindriga effekter AEGL-1
Arbetsmiljö
Filtermask ej lämplig 15 ppm IDLH
Uttalad lukt
Förnimbarhet

Anmärkning: Kan sönderdelas över -18°C med bildning av väte och borhydrider.

Information för räddningstjänsten – Diboran

Initial information

Ämnesbeskrivning:

Giftig och brandfarlig gas (tryckkondenserad). 

Initialt riskområde:

Normalt väder
vind 5 m/s

(stabilitets­klass D)
Ogynnsamt väder
vind ≤ 2 m/s

(stabilitets­klass F)
Beräknat för klor.
Tabellvärdena är ungefärliga; använd Spridning Luft eller liknande för att göra egna beräkningar anpassade till situationen!
gasfas­utsläpp300 m i vind­riktningen,
50 m mot vinden.
1100 m radie.
litet utsläpp
(packnings­läckage)
större utsläpp
(rörbrott på
anslutnings­rör)
1200 m i vind­riktningen,
50 m mot vinden.
≥ 11 km radie.
brandutsatt gasflaska300 m.

Skydd – livräddning:

Branddräkt och andningsskydd. 

Skydd – läckageplats:

Gastät kemskyddsdräkt (typ 1) och andningsskydd, med branddräkt under. 

Släckmedel:

Stoppa i första hand gasflödet. Måste branden släckas, använd tät vattenspray. Utströmmande oförbränd gas medför förgiftnings- och explosionsrisk. 

Riskfaktorer – Giftiga brandfarliga gaser, ev. frätande

Förgiftningsrisk och ev. frätskaderisk vid hudkontakt med ämnet och vid inandning av ångor eller aerosoler. Symtomen kan vara fördröjda. Se fliken Akutvård.

Gasen är brandfarlig, och kan bilda explosiva blandningar med luft. Gasläckage antänds mycket lätt. Riskområdet för tryckvåg, splitter och värmepåverkan (vid en eventuell antändning) blir större än det område som identifieras med en explosimeter.

Gaser som är kondenserade medför köldrisk. Gummi, plast och metaller som blir nedkylda blir sköra, och kan gå sönder. Fuktighet i tryckluftsapparatens tryckregulator eller andningsventil kan frysa och förorsaka funktionsstörning.

Undvik att spruta vatten på pölar av kondenserad gas, eller på läckande tankar med kondenserad gas, eftersom det tillför värme och påskyndar förångningen. Vatten kan dock användas för att kyla brandutsatta behållare. Risk för häftig avångning och stänk om vatten kommer i kontakt med kondenserad gas!

Slutna behållare kan explodera vid upphettning. Det är större risk för explosion om en låga är riktad mot behållarens gasfas än om lågan är riktad mot vätskefasen (om det finns någon vätskefas).

Utsläpp som sprids till mark, grundvatten eller vattendrag kan förorsaka miljöskador.

Särskilt för Diboran :

  • Sönderdelas i kontakt med vatten.
  • Självantänder i luft.

Åtgärdsschema

Framkörning

Närma dig platsen med vinden i ryggen.

Gör halvhalt – kör inte in i olyckan!

Påbörja orientering

Gör riskbedömning

Liv i fara – Utsläpp – Brand – Andra risker – ?

Utsläpp i gasfas (blåsljud) eller vätskefas (dimmoln, vätskepöl)?

Påbörja zonindelning

Bestäm initialt riskområde.

Bestäm skyddsnivå för livräddning

Genomför eventuell livräddning

Detta inkluderar vid behov livräddande personsanering (avklädning och ev. avspolning med vatten). Se fliken Akutvård för mer information.

Tänk på att riskområden för kondenserade giftiga gaser kan bli mycket stora! I sådana scenarier kan den viktigaste livräddande åtgärden vara att beordra inrymning, i kombination med att begränsa utsläppet.

Utrym och spärra av

Varna allmänheten.

Förbered fortsatt arbete

Om skadade personer befinner sig ute, förvärras deras situation ju längre de utsätts för gasen. Inomhus är personer skyddade i flera timmars tid förutsatt att ventilationen är avstängd.

Gör ny riskbedömning.

Fastställ zonindelningen, och märk ut zonerna.

Bestäm skyddsnivåer i de olika zonerna.

Omfallsplanering.

Överväg experthjälp:
exempelvis kommunens miljö- och hälso­skydds­inspektör, kompetens från kemi­industrin eller från någon central myndighet.

Brand
Läckage, ej brand

Flytta undan kärl som hotas av brand

Cisterner och kärl som inte kan flyttas kyls med obemannade strålar. I fråga om cisterner eller tankar, kyl övre delen (gasfasen). Undvik att vattenbegjuta området nära säkerhetsventilen p.g.a. frysrisken.

Förhindra antändning eller reaktion

Hindra kemikalien från att komma i kontakt med sådant den kan reagera med, enligt Riskfaktorer ovan.

Vid risk för antändning, bryt strömmen, kyl heta ytor och avlägsna tändkällor. Undvik verksamhet som kan förorsaka antändning.

Bekämpa branden

Stoppa i första hand gasflödet. Om branden släcks utan att gasflödet stoppas uppstår explosionsrisk.

Ventilera

Ventilera bort ev. brandfarliga gaser inomhus. Kontrollera med explosimeter.

Använd övertrycksventilering. Öppna frånluftsöppningen så nära källan som möjligt.

Förbered saneringsplats

för sanering av personal och utrustning.

Begränsa eventuellt utsläpp

Kan kärlet flyttas så att ett vätskefasutsläpp övergår i gasfasutsläpp?

Gasmoln kan tvättas ner eller spädas ut. Brunnar kan tätas.

Täta eventuellt läckage

Använd gnistfria verktyg.

Ta hand om eventuellt utsläpp

Beakta vad som sägs under Riskfaktorer ovan.

Försök få ägaren/avsändaren att ta hand om ämnet. Rådgör med expertis.

Ventilera utrymmen där gas kan förekomma.

Ta hand om förorenade jord- och snömassor.

Sanera personal och utrustning

Meddela berörda myndigheter

Exempelvis Miljökontoret.

Avsluta räddningsinsatsen

Avlägsna avspärrningar. Underrätta ägare och nyttjanderättshavare om risker och behovet av bevakning etc. Beslutet ska dokumenteras.

Anmärkning: Kan sönderdelas över -18°C med bildning av väte och borhydrider.

Akut omhändertagande på olycksplats –

Huvudrisker

Risk för allvarlig förgiftning via inandning, hudkontakt eller förtäring. För bedömning och ytterligare information kontakta Giftinformationscentralen (tel. 112).

Särskilt för Diboran :

  • Mycket giftig.
  • Tas upp via huden. Symtomen kan vara fördröjda.

Symtom

Första hjälpen

Inandning

Tänkbara symtom:
Irritation i näsa och luftrör. Illamående och kräkningar. Hosta. Huvudvärk, yrsel och slöhet. I allvarliga fall risk för andnöd, hjärtpåverkan, kramper och medvetslöshet. Tänk på risk för fördröjd lungpåverkan (upp till 48 timmar).

Inandning

Frisk luft, vila. Syrgas, andningshjälp. Vaken person: bekväm halv­sittande ställning. Med­vetande­påverkad med risk för ofri luftväg (särskilt i samband med kräkning): stabilt sidoläge. Till sjukhus.

Hudkontakt

Tänkbara symtom:
Smärta, irritation, rodnad eller frätskada. Se även Inandning.

Hudkontakt

Tag av eller klipp upp förorenade kläder, skor, smycken etc. Spola av med stora mängder vatten och tvätta därefter huden med tvål och vatten. Se även Inandning ovan och Sanering nedan. Till läkare.

Ögonstänk

Tänkbara symtom:
Irritation, sveda eller frätskada.

Ögonstänk

Spola omedelbart med vatten (mjuk stråle) i minst 15 minuter. Håll ögonlocken brett isär. Avlägsna kontaktlinser snarast. Lokalbedöva vid behov. Till ögonläkare vid kvarstående besvär.

Förtäring

Tänkbara symtom:
Illamående, kräkningar, diarré, buksmärta, yrsel, blekhet. Medvetandepåverkan. Se även Inandning.

Förtäring

Framkalla inte kräkning. Vid fullt medvetande: skölj omedelbart ur munnen och ge dryck, till exempel vatten. Kontakta Giftinformationscentralen (tel. 112).

Sanering

Vid exponering för vätska eller fast ämne ska livräddande sanering (avklädning och avspolning med vatten) genomföras, följt av fullständig personsanering. Vid exponering för gas är i många fall avklädning tillräckligt, men vid hudsymtom ska sanering ske enligt ovan.

Sanerings­personalen ska bära personlig skydds­utrustning anpassad till situationen.

Ytterligare information

Vid frågor angående symtom eller behandling kontakta Gift­informations­centralen. Tel 112 i akuta lägen. Allmänna förfrågningar 010-456 6700.


Anmärkning: Kan sönderdelas över -18°C med bildning av väte och borhydrider.

Länkade resurser – Diboran

Endast för inloggade användare

Anmärkning: Kan sönderdelas över -18°C med bildning av väte och borhydrider.

Länkade dokument – Diboran

Kopplingen till RIB Bibliotek är inte utvecklad ännu.

Anmärkning: Kan sönderdelas över -18°C med bildning av väte och borhydrider.

Miljö – Diboran

Tolkning av toxikologiska data

Påverkan/effektJaNejOkänt
Akut giftighet X
Cancerframkallande X
Hormon/Reproduktionsstörande X
Långsiktiga skador på organ/nervsystem X
Ozonnedbrytande X

Toxikologiska data

Beskrivning Värde
Giftighet vid inandning: LC50 inhalerat råtta, 4 h 0,05 mg/l
Giftighet vid inandning: LC50 inhalerat mus, 4 h 0,03 mg/l
Giftighet vid inandning: LC50 inhalerat råtta, 4 h 40 ppm

Anmärkning: Kan sönderdelas över -18°C med bildning av väte och borhydrider.

Transport – Diboran

 

Regelverkets tillämpbarhet

  Transport ej tillåten Farligt gods Omfattas ej av regelverket
Landsvägstransport (ADR) X
Järnvägstransport (RID) X
Sjötransport (IMDG) X
Flygtransport (IATA-DGR) X

Märkning

Skylt enligt ADR:

263
1911

Etikettering av kollin enligt ADR-S samt RID-S:

2.3 2.1

ADR-bestämmelser

UN-nummer:

1911

Klass:

2

Klassificeringskod:

2TF

Förpackningsgrupp:

 

Särbestämmelser:

Farlighetsnummer:

 

Etiketter:

2.3, 2.1

Begränsade mängder:

0

Reducerade mängder:

E0

Fordon för tanktransport:

Transportkategori (Tunnelrestiktionskod):

1 (D)

Öppna ADR (nytt fönster)

Förpackning

Förpacknings­instruktioner:

P200

Särbestämmelser för förpackning:

Bestämmelser för samemballering:

MP9

UN-tankar och bulkcontainrar

Instruktioner:

Särbestämmelser:

ADR-tank

Tankkod:

Särbestämmelser:

Särbestämmelser för transport

Kollin:

Bulk:

Lastning, lossning och hantering:

CV9 CV10 CV36

Användning:

S2 S14

RID-bestämmelser

UN-nummer:

1911

Klass:

2

Klassificeringskod:

2TF

Förpackningsgrupp:

 

Särbestämmelser:

Farlighetsnummer:

263

Etiketter:

2.3, 2.1

Begränsade mängder:

0

Reducerade mängder:

E0

Transportkategori:

1

Expressgods:

Öppna RID (nytt fönster)

Förpackning

Förpacknings­instruktioner:

P200

Särbestämmelser för förpackning:

Bestämmelser för samemballering:

MP9

UN-tankar och bulkcontainrar

Instruktioner:

Särbestämmelser:

RID-tank

Tankkod:

Särbestämmelser:

Särbestämmelser för transport

Kollin:

Bulk:

Lastning, lossning och hantering:

CW9 CW10 CW36

Anmärkning: Kan sönderdelas över -18°C med bildning av väte och borhydrider.

Hantering – Diboran

Signalord, faropiktogram och faroangivelser

Även ämnen som saknar harmoniserad märkning i CLP-förordningen kan vara farliga. Det är då upp till tillverkaren/importören att förse ämnet med lämplig märkning.

Användningsområden

Dopning av kisel i halvledarteknik.
Kemiska synteser.