RIB Hjälp 

Om Farliga ämnen

RIB Farliga ämnen används för att söka information om farliga kemikalier och andra produkter som klassificeras som farligt gods. Sökningar kan bland annat göras utifrån namn (på svenska, engelska, tyska eller franska), produktens UN-nummer eller kemikaliens CAS-nummer.

Den första fliken, Sök, används för att hitta ett ämne och de resterade flikarna innehåller information om det ämne som markerats i träfflistan.

De uppgifter som presenteras i Farliga ämnen är hämtade från flera olika källor. Mycket information hämtas från databaser eller tabeller i regelverk. Även uppslagsböcker och andra faktaartiklar används, liksom information från företag som tillverkar eller saluför det aktuella ämnet. Här nedan listas några av de vanligaste källorna.

Fritt tillgängliga databaser

Databasen för klassificerings- och märkningsregistret och Information och kemikalier. Europeiska kemikaliemyndigheten (ECHA), Helsingfors, Finland.

Hazardous Substances Data Bank (HSDB). United States National Library of Medicine, Bethesda, Maryland, USA.

Ämnesregistret. Kemikalieinspektionen, Sundbyberg.

Andra databaser

ChemKnowledge System. Thomson Micromedex, Greenwood Village, Colorado, USA.

Kemiska ämnen. Prevent, Stockholm.

Regelverk

MSB:s föreskrifter om transport av farligt gods på väg och i terräng (ADR-S).

MSB:s föreskrifter om transport av farligt gods på järnväg (RID-S).

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om Hygieniska gränsvärden, AFS 2015:7.

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar (CLP-förordningen).

Identitet i Farliga ämnen

Fliken Identitet ger en snabb beskrivning av vad det är för slags ämne det handlar om och tillhandahåller information som kan användas för att identifiera ämnet vid sökning i andra källor.

Ämnesbeskrivning

En koncentrerad beskrivning av ämnets egenskaper, grundat på dess transportklassificering.

CAS-nummer

CAS-nummer är ett identifikationsnummer för det aktuella ämnet. Syftet med numret är att göra databassökningar enklare, eftersom kemikalier ofta har många olika namn. I nästan alla av dagens kemikalie-databaser är det möjligt att göra sökningar baserat på ämnets CAS-nummer.

CAS-nummer tas fram av Chemical Abstracts Service (CAS), som är en avdelning av The American Chemical Society.

Varje CAS-nummer består av tre delar som avskiljs av bindestreck. Den första består av upp till 7 siffror, den andra av 2 siffror och den tredje består av 1 siffra (en kontrollsiffra), alltså XXX[...]-XX-X.

EG-nummer

EG-nummer är något av EU:s motsvarighet till CAS-nummer, det vill säga ett slags identifikationsnummer för det aktuella ämnet.

Av historiska skäl kallas numret i vissa sammanhang för EINECS- eller ELINCS-nummer. Den rekommenderade benämningen på engelska är nuförtiden EC number, vilket tyvärr riskerar att förväxlas med de EC-nummer som Enzyme Commission ger ut.

Varje EG-nummer består av tre delar som avskiljs av bindestreck. De första två delarna består av 3 siffror var och tredje består av 1 siffra (en kontrollsiffra), alltså XXX-XXX-X.

Farlighetsnummer

Farlighetsnumret anger i kodform vilka farliga egenskaper ämnet har. Koden består av två eller tre siffror, eventuellt föregånget av bokstaven ”X”. Farlighetsnumret anges i övre fältet på de orange farligt gods-skyltar som används vid märkning av fordon och containrar. Om ämnet tillhör klass 1 används klassificeringskoden som farlighetsnummer.

Siffrorna hänvisar allmänt till följande faror:

2Gasutveckling på grund av tryck eller kemisk reaktion
3Brandfarlighet hos vätskor (ångor) och gaser, eller självupphettande vätska
4Brandfarlighet hos fasta ämnen eller självupphettande fast ämne
5Oxiderande (brandunderstödjande) verkan
6Giftighet eller smittfara
7Radioaktivitet
8Frätande egenskaper
9Risk för spontan, häftig reaktion
Anm: Förutom risk för spontan häftig reaktion, omfattar siffran 9 även möjlig explosionsfara, farlig sönderfalls- eller polymerisationsreaktion med avsevärd värmeutveckling eller utveckling av brandfarliga och/eller giftiga gaser utifrån ett ämnes egenskaper.

En fördubbling av en siffra visar på en förstärkning av motsvarande fara. När faran hos ett visst ämne kan beskrivas tillräckligt med endast en siffra följs denna av en nolla.

Följande sifferkombinationer har emellertid särskild betydelse: 22, 323, 333, 362, 382, 423, 44, 446, 462, 482, 539, 606, 623, 642, 823, 842, 90 och 99, se nedan.

Om farlighetsnumret föregås av bokstaven ”X” innebär detta att ämnet reagerar farligt med vatten. För sådana ämnen får vatten endast användas efter bedömning av sakkunnig.

Farlighetsnumren finns i följande kombinationer och betydelse:

NrBetydelse
20Kvävningsframkallande gas eller gas utan sekundärfara
22Kyld kondenserad gas, kvävningsframkallande
223Kyld kondenserad gas, brandfarlig
225Kyld kondenserad gas, oxiderande (brandunderstödjande)
23Brandfarlig gas
238Brandfarlig gas, frätande
239Brandfarlig gas som spontant kan leda till en häftig reaktion
25Oxiderande (brandunderstödjande) gas
26Giftig gas
263Giftig gas, brandfarlig
265Giftig gas, oxiderande (brandunderstödjande)
268Giftig gas, frätande
28Frätande gas
285Frätande gas, oxiderande (brandunderstödjande)
30Brandfarlig vätska (flampunkt minst 23 °C och högst 60 °C), eller
brandfarlig vätska eller fast ämne i smält tillstånd med flampunkt över 60 °C, uppvärmd till en temperatur lika med eller över flampunkten, eller
självupphettande vätska
323Brandfarlig vätska som reagerar med vatten så att brandfarliga gaser bildas
X323Brandfarlig vätska som reagerar farligt med vatten så att brandfarliga gaser bildas *
33Mycket brandfarlig vätska (flampunkt under 23 °C)
333Självantändande vätska
X333Självantändande vätska som reagerar farligt med vatten *
336Mycket brandfarlig vätska, giftig
338Mycket brandfarlig vätska, frätande
X338Mycket brandfarlig vätska, frätande, som reagerar farligt med vatten *
339Mycket brandfarlig vätska som spontant kan leda till en häftig reaktion
36Brandfarlig vätska (flampunkt minst 23 °C och högst 60 °C), mindre giftig, eller självupphettande vätska, giftig
362Brandfarlig vätska, giftig, som reagerar med vatten så att brandfarliga gaser bildas
X362Brandfarlig vätska, giftig, som reagerar farligt med vatten så att brandfarliga gaser bildas *
368Brandfarlig vätska, giftig, frätande
38Brandfarlig vätska (flampunkt minst 23 °C och högst 60 °C), frätande
382Brandfarlig vätska, frätande, som reagerar med vatten så att brandfarliga gaser bildas
X382Brandfarlig vätska, frätande, som reagerar farligt med vatten så att brandfarliga gaser bildas *
39Brandfarlig vätska som spontant kan leda till en häftig reaktion
40Brandfarligt eller självreaktivt eller självupphettande fast ämne eller polymeriserande ämne
423Fast ämne som reagerar med vatten så att brandfarliga gaser bildas, eller brandfarligt fast ämne som reagerar med vatten så att brandfarliga gaser bildas, eller självupphettande fast ämne som reagerar med vatten så att brandfarliga gaser bildas
X423Fast ämne som reagerar farligt med vatten så att brandfarliga gaser bildas, eller brandfarligt fast ämne som reagerar farligt med vatten så att brandfarliga gaser bildas, eller självupphettande fast ämne som reagerar farligt med vatten så att brandfarliga gaser bildas *
43Självantändande (pyrofort) fast ämne
X432Självantändande (pyrofort) fast ämne som reagerar farligt med vatten så att brandfarliga gaser bildas *
44Brandfarligt fast ämne i smält tillstånd vid förhöjd temperatur
446Brandfarligt fast ämne, giftigt, i smält tillstånd vid förhöjd temperatur
46Brandfarligt eller självupphettande fast ämne, giftigt
462Giftigt fast ämne som reagerar med vatten så att brandfarliga gaser bildas
X462Fast ämne som reagerar farligt med vatten så att giftiga gaser bildas *
48Brandfarligt eller självupphettande fast ämne, frätande
482Frätande fast ämne som reagerar med vatten så att brandfarliga gaser bildas
X482Fast ämne som reagerar farligt med vatten så att frätande gaser bildas *
50Oxiderande (brandunderstödjande) ämne
539Brandfarlig organisk peroxid
55Starkt oxiderande (brandunderstödjande) ämne
556Starkt oxiderande (brandunderstödjande) ämne, giftigt
558Starkt oxiderande (brandunderstödjande) ämne, frätande
559Starkt oxiderande (brandunderstödjande) ämne, som spontant kan leda till en häftig reaktion
56Oxiderande (brandunderstödjande) ämne, giftigt
568Oxiderande (brandunderstödjande) ämne, giftigt, frätande
58Oxiderande (brandunderstödjande) ämne, frätande
59Oxiderande (brandunderstödjande) ämne, som spontant kan leda till en häftig reaktion
60Giftigt eller mindre giftigt ämne
606Smittförande ämne
623Giftig vätska, som reagerar med vatten så att brandfarliga gaser bildas
63Giftigt ämne, brandfarligt (flampunkt minst 23 °C och högst 60 °C)
638Giftigt ämne, brandfarligt (flampunkt minst 23 °C och högst 60 °C), frätande
639Giftigt ämne, brandfarligt (flampunkt högst 60 °C), som spontant kan leda till en häftig reaktion
64Giftigt fast ämne, brandfarligt eller självupphettande
642Giftigt fast ämne som reagerar med vatten så att brandfarliga gaser bildas
65Giftigt, oxiderande (brandunderstödjande) ämne
66Mycket giftigt ämne
663Mycket giftigt ämne, brandfarligt (flampunkt högst 60 °C)
664Mycket giftigt fast ämne, brandfarligt eller självupphettande
665Mycket giftigt ämne, oxiderande (brandunderstödjande)
668Mycket giftigt ämne, frätande
X668Mycket giftigt ämne, frätande, som reagerar farligt med vatten *
669Mycket giftigt ämne som spontant kan leda till en häftig reaktion
68Giftigt ämne, frätande
687Giftigt ämne, frätande, radioaktivt
69Giftigt eller mindre giftigt ämne som spontant kan leda till en häftig reaktion
70Radioaktivt ämne
768Radioaktivt ämne, giftigt, frätande
78Radioaktivt ämne, frätande
80Frätande eller svagt frätande ämne
X80Frätande eller svagt frätande ämne som reagerar farligt med vatten *
823Frätande vätska som reagerar med vatten så att brandfarliga gaser bildas
83Frätande eller svagt frätande ämne, brandfarligt (flampunkt minst 23 °C och högst 60 °C)
X83Frätande eller svagt frätande ämne, brandfarligt (flampunkt minst 23 °C och högst 60 °C), som reagerar farligt med vatten *
839Frätande eller svagt frätande ämne, brandfarligt (flampunkt minst 23 °C och högst 60 °C), som spontant kan leda till en häftig reaktion
X839Frätande eller svagt frätande ämne, brandfarligt (flampunkt minst 23 °C och högst 60 °C), som spontant kan leda till en häftig reaktion och som reagerar farligt med vatten *
84Frätande fast ämne, brandfarligt eller självupphettande
842Frätande fast ämne som reagerar med vatten så att brandfarliga gaser bildas
85Frätande eller svagt frätande ämne, oxiderande (brandunderstödjande)
856Frätande eller svagt frätande ämne, oxiderande (brandunderstödjande) och giftigt
86Frätande eller svagt frätande ämne, giftigt
87Frätande ämne, radioaktivt
88Mycket frätande ämne
X88Mycket frätande ämne som reagerar farligt med vatten *
883Mycket frätande ämne, brandfarligt (flampunkt minst 23 °C och högst 60 °C)
884Mycket frätande fast ämne, brandfarligt eller självupphettande
885Mycket frätande ämne, oxiderande (brandunderstödjande)
886Mycket frätande ämne, giftigt
X886Mycket frätande ämne, giftigt, som reagerar farligt med vatten *
89Frätande eller svagt frätande ämne, som spontant kan leda till en häftig reaktion
90Miljöfarligt ämne; övriga farliga ämnen
99Olika farliga ämnen som transporteras vid förhöjd temperatur

* ) Vatten får endast användas efter godkännande av sakkunnig.

UN-nummer

UN-nummer är identifieringsnummer för ämnen eller grupper av ämnen som finns med i FN:s ”Recommendations on the Transport of Dangerous Goods”.

Numret kallas också FN-nummer.

Det består av fyra siffror och anges i nedre fältet på de orange farligt gods-skyltar som används vid märkning av fordon och containrar.

Begrepp i ämnesnamn och ämnesbeskrivningar

Adsorberad gas

En adsorberad gas är ”uppsugen” i ett fast poröst material, t.ex. aktivt kol. Detta påverkar gasens termokemiska egenskaper, särskilt ångtrycket och kokpunkten. Ämnet beter sig därför inte längre som en gas, utan det liknar snarare ett fast ämne eller vätska med högt ångtryck.

Basisk

Ett ämne är basiskt (alkaliskt) om dess pH-värde är högre än 7.

Motsats: sur

Deflagrerande

Deflagrera innebär att ett ämne exploderar i en hastighet som är under ljudets hastighet, det vill säga ämnet brinner hastigt upp istället för att detonera.

Exoterm

En kemisk process som utvecklar energi, oftast i form av värme, kallas exoterm.

Kvävningsframkallande

En gas som är kvävningsframkallande tränger undan eller späder ut syret i luften. En livsfarlig miljö kan uppstå utan att det luktar eller känns konstigt.

Kylkondenserad

Gas som i transportförpackat tillstånd är flytande på grund av sin låga temperatur. Extremt kall: beroende på ämne cirka -80 °C till cirka -250 °C.

Massexplosion

En massexplosion är en explosion som påverkar så gott som hela mängden ämne praktiskt taget samtidigt.

N.O.S.

Vissa namn avslutas med förkortningen n.o.s. som betyder ”not otherwise specified” (vilket på svenska blir ”inte specificerat på annat sätt”). Detta signalerar att det är fråga om en samlingsbenämning. Samlingsbenämningar används när ett farligt gods-klassat ämne som inte har eget UN-nummer skall transporteras. I transporthandlingarna skall då oftast även ämnets tekniska namn anges.

Som exempel kan nämnas natriumhypoklorit som inte har något eget UN-nummer, men transporteras under UN 3212. I transporthandlingarna skrivs benämningen Hypokloriter, oorganiska, n.o.s. (natriumhypoklorit).

(Det finns också samlingsbenämningar vars namn inte avslutas med n.o.s., nämligen gruppbenämningar för väldefinierade ämnesgrupper såsom lim, parfymprodukter med mera.)

Okänsliggjort explosivämne

Om man behandlat ett explosivämne för att det ska bli mindre känsligt (för att öka dess säkerhet vid hantering och transport) säger man att ämnet är okänsliggjort eller desensibiliserat eller flegmatiserat.

Vanliga metoder är att explosivämnet löses, suspenderas eller fuktas med vatten, alkohol eller andra ämnen. Även andra metoder kan förekomma.

Organisk peroxid

Organiska peroxider är organiska ämnen som innehåller den tvåvärda -O-O-strukturen och som kan anses som derivat av väteperoxid, där den ena eller båda väteatomerna har ersatts av organiska radikaler. Organiska peroxider kan sönderfalla exotermt (=utvecklar värme) vid normal eller förhöjd temperatur.

Oxiderande

Oxiderande betyder att ämnet är brandunderstödjande.

Pesticid

Pesticider är bekämpningsmedel. Vanligtvis brukar man mena olika typer av växtskyddsmedel, till exempel medel som motverkar svampangrepp eller insektsangrepp.

Polymeriserande ämne

Polymeriserande ämnen kan reagera spontant i en s.k. polymerisations­reaktion, som innebär att små molekyler förenas till större molekyler (detta används vid plast­tillverkning, då mycket långa kedjemolekyler bildas, så kallade polymerer). Polymerisations­reaktionen avger värme, och det är därför den är riskabel. För att motverka polymerisering av sådana ämnen som är benägna till det kan man antingen tillsätta stabiliserings­medel eller säkerställa att temperaturen hålls inom vissa gränser, beroende på ämnets egenskaper.

Självreaktiv

Självreaktiva ämnen kan börja sönderfalla kemiskt även utan tillgång till syre. Vid ett sådant sönderfall avges värme, vilket leder till ett accelererande förlopp med allt högre temperaturer.

Den lägsta temperatur som det accelererande sönderfallet kan börja vid (när ämnet ligger i sin transportförpackning) kallas självaccelererande sönderfallstemperatur (SADT).

Liknande begrepp: Självupphettande, självantändande (förlopp som kräver syre).

Självupphettande, självantändande

Hos ämnen som är självupphettande/självantändande uppstår en självupphettning genom en reaktion mellan ämnet och luftens syre. När den utvecklade värmen inte leds bort tillräckligt snabbt uppstår så småningom självantändning.

Skillnaden mellan ett självupphettande och ett självantändande ämne är hur snabb processen är: ett självantändande ämne kommer att börja brinna inom 5 minuter vid kontakt med luft, men ett självupphettande ämne fattar eld bara i stora kvantiteter (flera kg) och efter en längre tid (timmar eller dagar).

Liknande begrepp: Självreaktiv (förlopp som inte kräver syre).

Sur

Ett ämne är surt om dess pH-värde är lägre än 7.

Motsats: basisk.

Tändämne

Tändämnen används som tändmedel till explosivämnen. Tändämnen kan detonera redan vid små volymer och kan ofta initieras med hjälp av stöt, friktion, låga eller gnista.

Fysikaliska data i Farliga ämnen

Fliken Fysdata innehåller fysikaliska data för ämnet, inklusive en grafisk ångtryckskurva. Här visas också ämnets hygieniska gränsvärden. Uppgifter om flyktighet, mättnadskoncentration och ångtryck visas för den inmatade temperaturen (20 °C från början).

Allmänt

Tillstånd

I fältet ”Tillstånd” anges ämnets aggregationstillstånd vid +20 °C, det vill säga gas, vätska eller fast form, samt med viss tilläggsinformation om utseende och beskaffenhet.

Lukt

Observera att en lukt kan beskrivas på flera olika sätt. Den beskrivning som anges i RIB kan därför enbart ses som ungefärlig.

Kokpunkt

Kokpunkt är den temperatur vid vilken ett ämne övergår från flytande form till gasform. Vid kokpunkten är ämnets ångtryck lika med omgivande tryck (normalt atmosfärstryck är 101,3 kPa).

Samma temperatur kallas kondensationspunkt då ämnet övergår från gas till vätska.

Om temperaturuppgiften åtföljs av ”(subliminerar)” betyder det att det fasta ämnet direkt övergår till gasfas, utan att först smälta.

Brännbarhetsområde

Brännbarhetsområde anger inom vilka koncentrationsgränser ångor från ett ämne är brännbara i luft. Brännbarhetsområde anges som volymprocent gas i luft.

Undre brännbarhetsgränsen (UB) anger den lägsta koncentration en gas blandad i luft måste ha för att kunna antändas. Under undre brännbarhetsgränsen är det för låg koncentration av ångor i luftinblandningen för att ämnet ska kunna antändas.

Övre brännbarhetsgränsen (ÖB) anger den högsta koncentration en gas blandad i luft kan ha för att kunna antändas. Över övre brännbarhetsgränsen är det för hög koncentration av ångor i luftinblandningen för att de ska kunna antändas.

Flampunkt

Flampunkt är den lägsta temperatur vid vilken ett brännbart ämne avger ångor i sådan koncentration i luften att de är antändbara, det vill säga den temperatur när ämnets ångor når undre brännbarhetsgränsen.

Termisk tändpunkt

Termisk tändpunkt är den lägsta temperatur som krävs för att ett ämne ska kunna antändas utan inverkan av låga eller annan tändkälla.

Densitet

Densiteten anger ett ämnes vikt per volymenhet, uttryckt i kilogram per kubikmeter (kg/m³).

Densiteten som anges i RIB gäller ämnet i flytande eller fast form, vid rumstemperatur (20 °C) eller den temperatur som anges. Värdet kan jämföras med vattnets densitet som är ca 1000 kg/m³.

Obs! Om ämnet är en gas vid normalt tryck och rumstemperatur anges densiteten för ämnets vätskefas, d.v.s. vid förhöjt tryck eller vid lägre temperatur. Gasens densitetet anges i stället under densitetstal.

Densitetstal

Densitetstalet beskriver hur tung en gas eller en ånga är i förhållande till luft. Andra benämningar som förekommer är relativ ångdensitet och gastäthetsförhållande.

Luft har densitetstal 1 och gaser som är lättare än luft har densitetstal mellan 0 och 1, medan tyngre gaser har värden över 1.

Densitetstalet har främst betydelse när gasen eller ångan är koncentrerad, t.ex. vid vätskespill inomhus. När gasen eller ångan blir utspädd och uppblandad med luft kommer den att följa luftrörelserna oberoende av densitetstalet.

Viskositet

Viskositet anger hur trögflytande en vätska är. Viskositeten anges i mm²/s, vilket också kallas centistoke (cSt).

Värdet kan jämföras med vattnets viskositet som är 1 mm²/s, eller med viskositeten hos rumsvarm sirap som är ca 9000 mm²/s.

(Här avses kinematisk viskositet.)

Vattenlöslighet

Vattenlöslighet anger ämnets löslighet i vatten med någon av fraserna:

  • ej löslig (< 0,01 vikt-%),
  • svårlöslig (0,01-1 vikt-%),
  • delvis löslig (1-10 vikt-%),
  • lättlöslig (10-99 vikt-%)
  • helt löslig (100 vikt-%).

Molekylformel

Fältet molekylformel visar ämnets kemiska formel som en summaformel (summan av alla i ämnet ingående atomer).

Ibland är formeln uppdelad för att bättre återge molekylens struktur.

Molekylvikt

Molekylvikt är summan av de relativa atommassorna för de atomer som ingår i en molekyl av ämnet.

Den anges i enheten gram per mol (g/mol).

Jonisationspotential

Ett ämnes jonisationspotential är ett mått på hur mycket strålningsenergi en molekyl måste utsättas för, för att joniseras.

Jonisationspotentialen anges i enheten elektronvolt (eV).

Uppgiften är intressant om man vill mäta koncentrationer av ämnet med en fotojonisationsdetektor (PID). Dessa detektorer är vanligtvis utrustade med en 10,6 eV-lampa, vilket får till följd att ämnen med högre jonisationspotential än 10,6 eV inte kan detekteras.

Kritisk temperatur

Kritisk temperatur är den temperatur över vilken ett ämne enbart befinner sig i gasfas, oavsett tryck.

Flyktighet

Med flyktighet menas ett ämnes förmåga att övergå till gasform, det vill säga avdunsta. Ett ämne som är lättflyktigt övergår snabbt till gas.

Mättnadskoncentration

Mättnadskoncentration anger den högsta möjliga koncentrationen av en viss gas i luft. Detta påverkas av temperatur och lufttryck.

De värden som visas i RIB gäller vid normalt lufttryck.

RIB räknar ut mättnadskoncentrationen genom att ta ångtrycket vid den valda temperaturen och dividera med normalt atmosfärstryck (101,325 kPa) och sedan begränsa till max 100 %. (En huvudräkningsmetod är att ta ångtrycket i kPa och läsa det som % i stället.)

Ångtryck

Ångtryck är ett mått på ett ämnes förångningsegenskaper. Ångtrycket är det jämviktstryck som råder över en vätska eller ett fast ämne vid en given temperatur.

Anges i enheten kilopascal (kPa).

Gränsvärdestabellen

Risk för dödsfall

Om ämnets koncentration i luft överstiger detta gränsvärde kan livshotande tillstånd eller dödsfall uppstå.

Det gränsvärde som visas är i första hand AEGL-3 och i andra hand ERPG-3. Om varken AEGL eller ERPG finns att tillgå för ämnet visas TEEL-3.

Risk för allvarliga effekter

Om ämnets koncentration i luft överstiger detta gränsvärde kan drabbade personer få irreversibla eller andra allvarliga och långvariga hälsoeffekter eller en nedsatt förmåga att fly från exponeringen. Exempel på allvarliga effekter är försämrad lungfunktion eller påverkan på nervsystemet.

Det gränsvärde som visas är i första hand AEGL-2 och i andra hand ERPG-2. Om varken AEGL eller ERPG finns att tillgå för ämnet visas TEEL-2.

Risk för lindriga effekter

Om ämnets koncentration i luft överstiger detta gränsvärde kan exponerad befolkning uppleva besvär, irritation eller vissa effekter som inte ger symtom. Effekterna är dock övergående och påverkar inte personens förmåga att agera. Exempel på lindriga effekter är irritation i ögon och luftvägar.

Det gränsvärde som visas är i första hand AEGL-1 och i andra hand ERPG-1. Om varken AEGL eller ERPG finns att tillgå för ämnet visas TEEL-1.

Arbetsmiljö

På raden Arbetsmiljö visas sådana hygieniska gränsvärden som är fastställda av Arbetsmiljöverket. Nivågränsvärdet visas i kolumnen för 8 h. Korttidsgränsvärdet visas i kolumnen för 5 eller 15 minuter, beroende på vilket ämne det är.

Korttidsgränsvärdet kan vara bindande eller vägledande. För att avgöra vilketdera tittar man i kolumnen Typ längst till höger. Om det står KGV är det ett bindande värde, men om det står KGV(V) är det ett vägledande värde.

Se också NGV – Nivågränsvärde, KGV – Korttidsgränsvärde i fördjupningsavsnittet.

Filtermask ej möjlig

Vid föroreningskoncentrationer som överstiger denna nivå kan filtermask inte bli aktuell, utan då krävs alltid andningsapparat.

Det gränsvärde som visas är IDLH. Läs gärna mer i fördjupningsavsnittet.

Uttalad lukt

Uttalad lukt är den koncentration i luft då det inte längre råder tvekan om att ämnet är närvarande.

Ämnet kan alltså klart och tydligt uppfattas av luktsinnet men luktsinnet kan också bli avtrubbat av vissa ämnen så att även höga koncentrationer inte uppfattas med luktsinnet.

Luktsinnet skall därför användas med omdöme och försiktighet.

Förnimbarhet

Ett ämnes förnimbarhetsgräns är den lägsta koncentration som kan kännas av en människa.

Tänk på att förnimbarhetsgränsen kan ligga både över och under de hygieniska gränsvärdena, så det är inte alltid säkert att använda sig av förnimbarheten för att upptäcka ett ämne i luften. Luktsinnet kan också bli avtrubbat av vissa ämnen så att även höga koncentrationer inte uppfattas med luktsinnet. Luktsinnet skall därför användas med omdöme och försiktighet.

Gränsvärden fördjupning

Gränsvärdeshierarkin AEGL – ERPG – TEEL

Gränsvärdena AEGL, ERPG och TEEL kommer alla från USA. Här sammanfattas deras inbördes skillnad:

  • AEGL tar hänsyn till äldre och barn, samt andra extra känsliga individer. Grunden för gränsvärdena är väl dokumenterad och processen är transparent. Gränsvärden finns för fem olika exponeringstider: 10 min, 30 min, 1 tim, 4 tim, 8 tim.
  • ERPG tar inte någon hänsyn till att vissa personer kan vara särskilt känsliga. Grunden för gränsvärdena är dokumenterad, men inte lika fylligt eller transparent som för AEGL. Gränsvärden finns för exponeringstiden 1 tim.
  • TEEL är provisoriska gränsvärden som kan användas i brist på bättre data. Gränsvärden finns för exponeringstiden 15 min.

MSB och Socialstyrelsen är överens om att AEGL-värdena är de som har högst kvalitet. RIB redovisar därför i första hand AEGL-värden om sådana finns fastställda för ämnet; i andra hand anges ERPG-värden. TEEL-värden visas om varken AEGL- eller ERPG-värde finns.

Gränsvärdesnivåerna 1–2–3 för AEGL, ERPG och TEEL

De tre tröskelnivåerna 1, 2 och 3 betyder i praktiken samma sak för de tre gränsvärdena AEGL, ERPG och TEEL. Sambandet mellan tröskelnivåer och farlighetsgrad kan illustreras på detta sätt:

Illustration som visar att tröskelnivåerna utgör gränsen mellan olika svåra effekter.

För exakta definitioner, se artikeln om respektive gränsvärde.

AEGL – Acute Exposure Guideline Levels

Syftet med AEGL-värdena är att skapa ett vetenskapligt baserat verktyg som kan användas vid planering, respons och prevention av olyckstillbud. Riktvärdena ska kunna användas både på allmänna platser, arbetsplatser, transporter, militära operationer och vid sanering av förorenade områden. AEGL-värden är riktvärden för exponering under en kort tid, vid enstaka tillfällen, för luftburna ämnen med hög akut toxicitet.

Värdena anger tröskelvärden för den allmänna befolkningen och är utvecklade för fem olika exponeringstider (10 min, 30 min, 1 tim, 4 tim och 8 tim) och tre olika grader av effekter. Även om känsliga grupper per definition inkluderas så kan fortfarande vissa enstaka personer drabbas under de nivåer som anges.

AEGL-1: den luftburna koncentrationen av ett ämne över vilken man beräknat att den allmänna befolkningen, inklusive känsliga individer, kan uppleva besvär, irritation eller vissa effekter som inte ger symtom. Effekterna är dock övergående och påverkar inte personens förmåga att agera.

AEGL-2: den luftburna koncentrationen av ett ämne över vilken man beräknat att den allmänna befolkningen, inklusive känsliga individer, kan få irreversibla eller andra allvarliga och långvariga hälsoeffekter eller en nedsatt förmåga att fly från exponeringen.

AEGL-3: den luftburna koncentrationen av ett ämne över vilken man beräknat att den allmänna befolkningen, inklusive känsliga individer, kan drabbas av livshotande hälsoeffekter eller död.

För ytterligare information, se webbplatsen för Amerikanska naturvårdsverket (EPA).

ERPG – Emergency Response Planning Guidelines

ERPG är ett mått på den luftburna koncentration vid vilken en person efter en timmes exponering kan erhålla förgiftningssymtom. Värdena tar inte hänsyn till att vissa personer kan vara särskilt känsliga. De tre nivåerna är:

ERPG-1: Den maximala koncentrationen i luft under vilken det kan antas att nästan alla individer kan exponeras upp till en timme utan att uppleva annat än milda och reversibla effekter på hälsan eller uppleva en klart urskiljbar lukt.

ERPG-2: Den maximala koncentrationen i luft under vilken det kan antas att nästan alla individer kan exponeras upp till en timme utan att uppleva eller utveckla irreversibla eller andra allvarliga skadesymtom som kan hindra dem från att vidta skyddsåtgärder.

ERPG-3: Den maximala koncentrationen i luft under vilken det kan antas att nästan alla individer kan exponeras upp till en timme utan att erhålla livshotande eller dödliga skador.

För ytterligare information, se webbplatsen för American Industrial Hygiene Association (AIHA).

TEEL – Temporary Emergency Exposure Limits

TEEL är tillfälliga gränsvärden som kan användas i brist på bättre data. De är inte alls kvalitetssäkrade på samma sätt som t.ex. ERPG. TEEL-värdet ska ses som ett tidsvägt medelvärde för en exponering under 15 minuter. Bortsett från den annorlunda exponeringstiden stämmer definitionerna överens med ERPG.

TEEL-1: Den maximala koncentrationen i luft under vilken det kan antas att nästan alla individer kan exponeras utan att uppleva annat än milda och reversibla effekter på hälsan eller uppleva en klart urskiljbar lukt.

TEEL-2: Den maximala koncentrationen i luft under vilken det kan antas att nästan alla individer kan exponeras utan att uppleva eller utveckla irreversibla eller andra allvarliga skadesymtom som kan hindra dem från att vidta skyddsåtgärder.

TEEL-3: Den maximala koncentrationen i luft under vilken det kan antas att nästan alla individer kan exponeras utan att erhålla livshotande eller dödliga skador.

För ytterligare information, se https://response.restoration.noaa.gov/oil-and-chemical-spills/chemical-spills/resources/temporary-emergency-exposure-limits-teels.html.

NGV – Nivågränsvärde

Nivågränsvärdet är fastställt av Arbetsmiljöverket och gäller vid exponering under en arbetsdag. Nivågränsvärden är bindande för arbetsgivaren och får inte överskridas.

KGV – Korttidsgränsvärde

Korttidsgränsvärdet är fastställt av Arbetsmiljöverket och gäller för exponering under en referensperiod av 15 minuter (oftast) eller 5 minuter (bl.a. för ammoniak). Korttidsgränsvärdet kan vara bindande eller vägledande för arbetsgivaren.

I RIB markeras bindande korttidsgränsvärden med KGV (= får inte överskridas) och vägledande korttidsgränsvärden med KGV(V) (= rekommenderat högsta värde) i kolumnen Typ längst till höger i gränsvärdestabellen.

IDLH – Immediately Dangerous to Life or Health

Gränsvärdet IDLH (”Immediately Dangerous To Life or Health”) togs fram som ett stöd i valet av andningsskyddsutrustning. Tanken med IDLH var att bestämma vid vilken koncentration en arbetare kan utrymma från ett förorenat område, utan att drabbas av irreversibla hälsoeffekter, ifall hans andningsskyddsutrustning skulle krångla. I bedömningen vägs också in symtom som påverkar förmågan att fly, t.ex. ögonirritation eller förvirring.

Vid föroreningskoncentrationer som överstiger IDLH kan således inte filtermask bli aktuellt, utan då krävs räddningstjänstens vanliga tryckluftsapparat.

För ytterligare information, se http://www.cdc.gov/niosh/idlh/.

Räddning i Farliga ämnen

Fliken Räddning innehåller ämnesinformation samt åtgärdsschema riktat till räddningstjänsten.

Kommentar angående rekommendationerna om skydd vid läckageplats:
Vid föroreningskoncentrationer som understiger IDLH kan – efter riskbedömning – även filtermask komma ifråga. Eftersom denna fungerar annorlunda än den vanliga andningsapparaten, bland annat genom att individuell tillpassning krävs, bör den dock inte användas utan särskild utbildning. Den europeiska standarden EN 529:2005 (på svenska: SS-EN 529:2005) kan användas som grund för lokala arbetsrutiner.

Ämnesbeskrivning

En koncentrerad beskrivning av ämnets egenskaper, grundat på dess transportklassificering.

Initialt riskområde

Med ”initialt riskområde” avses det bedömda riskområde som en räddningsledare etablerar initialt, innan underlag från insatsplaner, spridningsberäkningar, utförd indikering m.m. har beaktats och vägts in i beslutsunderlaget.

Riskområdet mäts radiellt från kanten av vätskepöl, förpackning eller annan typ av spill. Vid läckage av enbart ångor eller gas mäts avståndet från utsläppspunkten.

Skydd vid livräddning

Beskriver lämplig skyddsutrustning (skyddsnivå) för insatspersonal som, vid livräddning, under en kort tid utsätts för till exempel ångor men undviker direktkontakt med ämnet.

Skydd vid läckageplats

Beskriver lämplig skyddsutrustning (skyddsnivå) för insatspersonal som riskerar att komma i direktkontakt med ämnet.

Kommentar angående rekommendationerna om skydd vid läckageplats:
Vid föroreningskoncentrationer som understiger IDLH kan – efter riskbedömning – även filtermask komma ifråga. Eftersom denna fungerar annorlunda än den vanliga andningsapparaten, bland annat genom att individuell tillpassning krävs, bör den dock inte användas utan särskild utbildning. Den europeiska standarden EN 529:2005 (på svenska: SS-EN 529:2005) kan användas som grund för lokala arbetsrutiner.

Riskfaktorer

Riskfaktorer som räddningstjänsten bör ta hänsyn till. Informationen är uppdelad i tre delar. Vilka delar som visas beror på vilken information som finns tillgänglig.

Delarna är:

  • generell information vald utifrån ämnets transportklassificering,
  • reaktioner eller speciella egenskaper som gäller just detta ämne,
  • faroangivelser.

Akutvård i Farliga ämnen

På fliken Akutvård finns en för ämnet eller för ämnesgruppen specifik text angående akut omhändertagande på olycksplats. De viktigaste hälsoriskerna vid exponering för respektive ämne är kortfattat omnämnda.

Informationen vänder sig till personal på olycksplatsen: räddningstjänst, ambulans eller polis.

Antidot

Ett antidot är ett motgift som ges för att ta bort eller minska effekter av ett gift.

Cyanos

Vid låg syrehalt i blodet uppträder en karateristisk blå missfärgning av hud, läppar och slemhinnor. Detta kallas cyanos.

Fullständig personsanering

Med fullständig personsanering menas att det farliga ämnet avlägsnas på sådant sätt och i sådan omfattning att skadeverkan på individen upphör.

Metoder för fullständig personsanering är:

  • avklädning (om detta inte redan är genomfört under Livräddande sanering)
  • avspolning/dusch
  • tvättning med tvål och vatten
  • särskilda saneringsmedel (till exempel PS 104).

Fullständig personsanering ska precis som den livräddande personsaneringen utföras stegvis och efter varje moment ska personalen värdera om det är nödvändigt med fler åtgärder. Det som styr vilka och hur många moment som ska genomföras är skadeverkan från det aktuella ämnet och vilka moment som räddningstjänsten redan har genomfört vid den livräddande personsaneringen.

Utifrån regionala och lokala förutsättningar kan den fullständiga personsaneringens olika moment inledas i skadeområdet och avslutas på sjukhus eller vårdcentral. Det beror på det farliga ämnets skadeverkan. Vissa farliga ämnen, till exempel kemiska stridsmedel, kräver särskilt personsaneringsmedel, PS 104. Sådan sanering kan behöva ske i skadeområdet.

I rapporten Ljungquist och Wermelin, Planering och samverkan vid händelser med farliga ämnen, Socialstyrelsen, 2008 ges en mer ingående beskrivning. Där redovisas även en gemensam grundmetod för fullständig personsanering. Läs hela rapporten.

Livräddande sanering

Livräddande personsanering utförs av räddningstjänstens personal. Det är viktigt att den livräddande insatsen genomförs snabbt. Räddningstjänsten ska alltså inte vänta på att sjukvården kommer till platsen. Om det inte finns något tempererat vatten använder räddningstjänsten det vatten som finns tillgängligt. Efter att personalen har spolat av den drabbade måste han eller hon snabbt torkas torr och komma till en varm miljö. Om det farliga ämnet inte är vattenlösligt ska personalen använda tvål och vatten vid den livräddande personsaneringen.

Sammanfattningsvis är arbetsgången vid livräddande personsanering följande:

  1. Flytta den drabbade från utsläppskällan till utkanten av den heta zonen.
  2. Gör en snabb bedömning av symtom och tecken på kontaminering hos den drabbade. Vid tecken på kontaminering, klä av den drabbade (utan att dra kläderna över huvudet).
  3. Sök efter hudsymtom eller andra tecken på hudkontaminering.
  4. Spola den drabbade med rikliga mängder vatten och tvätta eventuellt med tvål eller använd särskilda saneringsmedel.

För en mer ingående beskrivning hänvisas till rapporten Ljungquist och Wermelin, Planering och samverkan vid händelser med farliga ämnen, Socialstyrelsen, 2008. Läs hela rapporten.

Till läkare/sjukhus

Vid rekommendationen ”till sjukhus” är situationen allvarligare och kräver större resurser än om det står ”till läkare”. Vid rekommendationen ”till läkare” är bedömningen av en läkare, som kan befinna sig på en vårdcentral, viktigare än tillgången till resurser.

Resurs i Farliga ämnen

Fliken Resurs visar resursposter i RIB Resurs som är kopplade till det specifika ämnet. Genom att klicka på resursen så öppnas en detaljerad vy i Resurs.

Informationen är bara tillgänglig för myndigheter och räddningstjänster, det vill säga de RIB-prenumeranter som får myndighetsversionen av RIB:

Logga in till RIB Resurs

Ämnesdokument i Farliga ämnen

Denna del är inte utvecklad ännu.

Miljö i Farliga ämnen

Fliken Miljö innehåller information om ämnets påverkan på miljön, uppdelat i två tabeller: ”Tolkning av toxikologiska data” samt ”Toxikologiska data” (som är rådata för tolkningen).

De presenterade uppgifterna avser som regel det rena ämnet, utan hänsyn till eventuella tillsatsämnen (inhiberingsmedel med mera).

Tolkning av toxikologiska data

Akut giftighet

Med ”Akut giftighet” menas att ämnet är akut giftigt för människor och djur. Förgiftning kan redan i små doser leda till döden. Upptag av ämnet kan ske genom inandning, förtäring eller genom huden.

Definitionen är baserad på toxcicitetsbedömning enligt regelverken för transport av farligt gods. Ämnet behöver inte nödvändigtvis vara klassificerat enligt ADR eller RID men det skall uppfylla kriterierna för giftighet enligt dessa regelverk.

Anrikas i naturen

”Anrikas i naturen” innebär att ämnet tenderar att anrikas i biologiskt material och stanna i fettvävnad och membraner.

Ett ämne räknas som bioackumulerande (anrikande) om det har en biokoncentrationsfaktor (BCF) större än 100.

Om BCF-värdet saknas kan ämnet räknas som bioackumulerande om det har ett logPow-värde som är större än 3. Detta förutsätter att BCF-värdet saknas.

Definitionen om anrikning och BCF-värden är en allmänt vedertagen definition. Den går att finna hos t.ex. Kemikalieinspektionen.

Till denna definition hör också ämnen som kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenekosystem enligt Kemikalieinspektionens definition för R53.

Bildar marknära ozon

Flyktiga organiska ämnen (VOC) och NOx-gaser orsakar tillsammans med stark solinstrålning bildningen av marknära ozon.

De flyktiga organiska ämnena (VOC) har sitt ursprung framför allt i transportavgaser, lösningsmedel, el- och värmeproduktion med avseende på fossila energikällor.

NOx-gaserna bildas främst vid transporter men även vid förbränning av kväveinnehållande ämnen och material.

Marknära ozon orsakar retningar av slemhinnor och luftvägar och anses vara en stor källa till andningsbesvär. Det är heller inte uteslutet att marknära ozon kan bidra till uppkomsten av cancer. Marknära ozon skadar växtlighet och leder till sämre spannmålsproduktion på exempelvis åkrar intill kraftigt trafikerade vägar.

Marknära ozon bildas framför allt under varma sommardagar med kraftig solinstrålning.

Definitionen är hämtad hos Naturvårdsverket.

Cancerframkallande

Med cancerframkallande menas att ämnets egenskaper är sådana att de kan orsaka cancer. Upptag av ämnet kan ske genom hud, inandning eller förtäring.

Definitionen är hämtad hos Kemikalieinspektionens R45 och R49 samt hos likvärdiga källor som till exempel EPA (amerikanska Naturvårdsverket).

Giftigt för akvatiska system

”Giftigt för akvatiska system” innebär att ämnet är giftigt för akvatiska organismer och vattenekosystem.

Denna definition är en sammanslagning av Kemikalieinspektionens riskfraser R50 och R51.

Hormon-/Reproduktionsstörande

Ämnen angivna som hormon- eller reproduktionsstörande innehar egenskaper som bevisligen eller mycket sannolikt ger upphov till en eller flera av nedanstående:

  • Kan ge fosterskador.
  • Kan skada DNA och ge ärftliga skador på kommande generationer.
  • Kan orsaka sådana skador i djur och människor att individen blir oförmögen att fortplanta sig.

Definitionerna är hämtade från Kemikalieinspektionens klassificeringslista och från riskfraserna R60 och R61 men likvärdiga myndigheters/organisationers definitioner ligger också till grund för informationen.

Långsiktiga skador på organ/nervsystem

Med ”Långsiktiga skador på organ/nervsystem” menas att ämnet kan ge bestående skador på nervsystemet eller inre organ hos människor och djur.

Skador härrörande till denna benämning är framför allt orsakade av ett tidsmässigt längre upptag eller exponering för ämnet i fråga. Små doser utanför akutgiftighetsgränser kan orsaka symtom efter lång tid.

Definitionen över skador på hjärna och nervsystem eller organ finns till viss del beskriven hos Naturvårdsverket i flera rapporter men information kommer även att tas in från likvärdiga organisationer som t.ex. EPA (amerikanska Naturvårdsverket).

Ozonnedbrytande

Ozonnedbrytande innebär att ämnet skadar ozonskiktet, det vill säga att ämnet bidrar till att förtunna ozonskiktet genom reaktion med ozonet.

Definitionen härrör från internationella konventioner såsom Montrealprotokollet. Sveriges riksdag har beslutat om avveckling av alla ozonnedbrytande ämnen. En fullständig förteckning av dessa ämnen finns i EGs förordning nr 3093/94. Kemikalieinspektionen hänvisar också till ämnen i grupp I-V bilaga 1 till rådets förordning 594/91/EEG.

Svårnedbrytbart

Ett ämne räknas som svårnedbrytbart om det bryts ned mindre än 60-70 % (beroende på testmetod) inom 28 dagar i ett lättnedbrytbarhetstest.

Om data från tester för biologisk nedbrytbarhet saknas, kan de ersättas med uppgifter om ämnets BOD5 och COD, det vill säga ämnets biokemiska syreförbrukning under 5 dygn respektive dess kemiska syreförbrukning.

Ämnen med värden över 3 på kvoten BOD5/COD räknas som svårnedbrytbara.

Definitionen är hämtad hos Kemikalieinspektionen, föreskrifternas bilaga 3.

Toxikologiska data - Giftighet för människa och andra däggdjur (toxicitet)

LC50

LC50 står för ”Letal Koncentration 50 %” och avser vid vilken koncentration (i luft eller vatten) hälften av försöksdjuren avlider. Tester i luft utförs främst på råttor och i vatten främst på fisk. Vid inandning i luft gäller försökstiden 4 timmar om inget annat nämns, och vid försök i vatten 96 timmar.

Enheten vid alla försök är mg ämne per liter vatten eller luft.

Vid inandning avläses effekt upp till två veckor i de vanligaste typerna av försök.

LCLo

LCLO står för ”Lägsta Letala Koncentration”, det vill säga vid vilken koncentration som det första av försöksdjuren avlider. Tester i luft utförs främst på råttor och i vatten främst på fisk. Vid inandning i luft gäller försökstiden 4 timmar om inget annat nämns och vid försök i vatten 96 timmar.

Enheten vid alla försök är mg ämne per liter vatten eller luft.

Vid inandning avläses effekt upp till två veckor i de vanligaste typerna av försök.

LD50

LD50 står för ”Letal Dos 50 %” och avser vid vilken tilldelad dos hälften av försöksdjuren avlider. Det finns flera typer av tester. De två vanligaste är dermalt (avser hud) och oralt (avser förtäring).

Enheten anges i mg ämne per kilogram kroppsvikt hos försöksdjuren.

Vid tester på hud är tiden för verkan normalt 4 timmar. Resultaten vid både orala och dermala tester avläses vanligen efter två veckor.

LDLo

LDLO står för ”Lägsta Letala Dos”, det vill säga vid vilken dos som det första av försöksdjuren avlider. Det finns tester för både oral (förtäring) och dermal (hud).

Enheten anges i mg ämne per kilogram kroppsvikt hos försöksdjuren.

Vid tester på hud är tiden för verkan normalt 4 timmar. Resultaten vid både orala och dermala tester avläses vanligen efter två veckor.

Toxikologiska data - Miljöfarlighet: bioackumulation, påverkan på fisk m.m. (ekotoxicitet)

LC50

LC50 står för ”Letal Koncentration 50 %” och avser vid vilken koncentration (i luft eller vatten) hälften av försöksdjuren avlider. Tester i luft utförs främst på råttor och i vatten främst på fisk. Vid inandning i luft gäller försökstiden 4 timmar om inget annat nämns, och vid försök i vatten 96 timmar.

Enheten vid alla försök är mg ämne per liter vatten eller luft.

Vid inandning avläses effekt upp till två veckor i de vanligaste typerna av försök.

EC50

Med EC50 menas ”Effektiv Koncentration, 50 %”. Storheten beskriver vid vilken koncentration som 50 % av försöksdjuren uppvisar ett visst symtom. Vanligaste symtomen som testas är orörlighet. Om inget annat nämns så menas med denna storhet koncentrationen vid vilken 50 % av försöksdjuren i det aktuella försöket slutade röra på sig.

EC50 används vid tester i vattenmiljö, och gäller oftast för Daphnia magna under 48 timmar.

Enheten är mg ämne per liter vatten.

IC50

IC50 står för tillväxtförlust 50 % med avseende på alger, d.v.s. vid vilken koncentration av ämnet i vatten som 50 % av algerna uppvisar tillväxtförluster.

Enheten är mg ämne per liter vatten.

Biokemisk syreförbrukning (BOD)

”Biokemisk syreförbrukning” är ett mått på massan löst syre som används av mikroorganismer för att oxidera organiskt material. Enheten är gram organiskt tillgängligt syre per gram material, g BOD/g ämne.

Ämnen med höga BOD-värden förbrukar mycket syre vid nedbrytning och kan då utgöra en fara för vattenmiljöer där låg syrehalt kan medföra t.ex. fiskdöd.

Kemisk syreförbrukning (COD)

Kemisk syreförbrukning visar hur stor mängd syre som krävs för att fullständigt oxidera ett gram av det angivna ämnet. Enheten är g O2 / g ämne.

Biokoncentrationsfaktor (BCF)

Biokoncentrationsfaktor är ett mått på ett ämnes förmåga att koncentreras i celler eller annan kroppsvävnad. Ett annat ord för detta är bioackumulation eller anrikning i biologiskt material.

BCF är kvoten av koncentrationen av ett ämne i organismen dividerat med koncentrationen av ämnet i den omgivande miljön. BCF = koncentration i kropp / koncentration ämne i omgivning.

Storheten blir enhetslös.

Höga BCF-värden (>100) tyder på att ämnet bioackumuleras.

Log Pow

Log Pow är fördelningskoefficienten för ett ämne i vatten och n-oktanol. Det är alltså en jämförelse mellan ämnets fettlöslighet och löslighet i vatten.

Höga värden (>3) för Log Pow hos ett ämne tyder på att ämnet kan bioackumuleras.

Denna storhet används då det saknas BCF-värden för ämnet.

Transport i Farliga ämnen

Fliken Transport innehåller information från regelverken för transport av farligt gods. På fliken finns översiktlig information om regelverkens tillämpbarhet och märkning samt detaljerad information från ADR och RID.

Tyvärr har vi inte möjlighet att ge någon detaljinformation från IMDG eller ICAO-TI/IATA-DGR.

De olika regelverken

ADR

ADR är det gemensamma europeiska regelverket för transport av farligt gods på landsväg.

ADR står för ”Agreement Européen Relatif au Transport International des Marchandises Dangereuses par Route” på franska och ”European Agreement Concerning the International Carriage of Dangerous Goods by Road” på engelska.

Svenska utgåvan av ADR heter ADR-S och ges ut av MSB.

RID

RID är det gemensamma regelverket för transport av farligt gods på järnväg.

RID står för ”Réglement Concernant le Transport International Ferroviaire des Marchandises Dangereuses”.

Den svenska utgåvan av RID heter RID-S och ges ut av MSB.

IMDG

IMDG är det internationella regelverket för transport av förpackat farligt gods till sjöss.

IMDG står för ”International Maritime Dangerous Goods code”.

I Sverige är Transportstyrelsen behörig myndighet i fråga om sjötransport av farligt gods. Detta ger verket speciella befogenheter avseende bl.a. beslutsrätt i fråga om avsteg från reglerna i vissa fall, utfärdande av certifikat, fastställande av nivåer vid provning etc.

ICAO-TI och IATA-DGR

Inom flygtrafiken regleras farligt gods-transporterna i de av den Internationella Civila Luftfartsorganisationen (ICAO) utgivna ”Technical Instructions” (ICAO-TI). Dessa är automatiskt bindande för de stater som biträtt konventionen om internationell civil luftfart (Chicagokonventionen).

Med ICAO-TI som bas har flygbolagen inom den internationella luftorganisationen (IATA) utvecklat sina egna regler, ”Dangerous Goods Regulations” (DGR). IATA-DGR ställer ibland strängare krav än ICAO-TI.

I Sverige är Transportstyrelsen behörig myndighet i fråga om lufttransport av farligt gods. Detta ger verket speciella befogenheter avseende bland annat beslutsrätt i fråga om avsteg från reglerna i vissa fall, utfärdande av certifikat, fastställande av nivåer vid provning etcetera.

Märkning av miljöfarliga ämnen

Märkning av miljöfarliga ämnen med ”fisk och träd”

Sedan 2009 års utgåva av ADR och RID ska en särskild märkning (”fisk och träd”) användas för ämnen som är farliga för vattenmiljön, utöver den eller de etiketter som anges i kolumn 5 i förteckningen över farlig gods (Tabell A).

ADR och RID anger inte i detalj vilka UN-nummer som anses vara farliga för vattenmiljön, utan det handlar om att klassificera varje enskilt ämne.

Reglerna kring detta står i ADR respektive RID, kapitel 5.2.1.8 (angående märkningen) och 2.2.9.1.10 (angående kriterierna).

Begrepp

Farlighetsnummer

Farlighetsnumret anger i kodform vilka farliga egenskaper ämnet har. Koden består av två eller tre siffror, eventuellt föregånget av bokstaven ”X”. Farlighetsnumret anges i övre fältet på de orange farligt gods-skyltar som används vid märkning av fordon och containrar. Om ämnet tillhör klass 1 används klassificeringskoden som farlighetsnummer.

Siffrorna hänvisar allmänt till följande faror:

2Gasutveckling på grund av tryck eller kemisk reaktion
3Brandfarlighet hos vätskor (ångor) och gaser, eller självupphettande vätska
4Brandfarlighet hos fasta ämnen eller självupphettande fast ämne
5Oxiderande (brandunderstödjande) verkan
6Giftighet eller smittfara
7Radioaktivitet
8Frätande egenskaper
9Risk för spontan, häftig reaktion
Anm: Förutom risk för spontan häftig reaktion, omfattar siffran 9 även möjlig explosionsfara, farlig sönderfalls- eller polymerisationsreaktion med avsevärd värmeutveckling eller utveckling av brandfarliga och/eller giftiga gaser utifrån ett ämnes egenskaper.

En fördubbling av en siffra visar på en förstärkning av motsvarande fara. När faran hos ett visst ämne kan beskrivas tillräckligt med endast en siffra följs denna av en nolla.

Följande sifferkombinationer har emellertid särskild betydelse: 22, 323, 333, 362, 382, 423, 44, 446, 462, 482, 539, 606, 623, 642, 823, 842, 90 och 99, se nedan.

Om farlighetsnumret föregås av bokstaven ”X” innebär detta att ämnet reagerar farligt med vatten. För sådana ämnen får vatten endast användas efter bedömning av sakkunnig.

Farlighetsnumren finns i följande kombinationer och betydelse:

NrBetydelse
20Kvävningsframkallande gas eller gas utan sekundärfara
22Kyld kondenserad gas, kvävningsframkallande
223Kyld kondenserad gas, brandfarlig
225Kyld kondenserad gas, oxiderande (brandunderstödjande)
23Brandfarlig gas
238Brandfarlig gas, frätande
239Brandfarlig gas som spontant kan leda till en häftig reaktion
25Oxiderande (brandunderstödjande) gas
26Giftig gas
263Giftig gas, brandfarlig
265Giftig gas, oxiderande (brandunderstödjande)
268Giftig gas, frätande
28Frätande gas
285Frätande gas, oxiderande (brandunderstödjande)
30Brandfarlig vätska (flampunkt minst 23 °C och högst 60 °C), eller
brandfarlig vätska eller fast ämne i smält tillstånd med flampunkt över 60 °C, uppvärmd till en temperatur lika med eller över flampunkten, eller
självupphettande vätska
323Brandfarlig vätska som reagerar med vatten så att brandfarliga gaser bildas
X323Brandfarlig vätska som reagerar farligt med vatten så att brandfarliga gaser bildas *
33Mycket brandfarlig vätska (flampunkt under 23 °C)
333Självantändande vätska
X333Självantändande vätska som reagerar farligt med vatten *
336Mycket brandfarlig vätska, giftig
338Mycket brandfarlig vätska, frätande
X338Mycket brandfarlig vätska, frätande, som reagerar farligt med vatten *
339Mycket brandfarlig vätska som spontant kan leda till en häftig reaktion
36Brandfarlig vätska (flampunkt minst 23 °C och högst 60 °C), mindre giftig, eller självupphettande vätska, giftig
362Brandfarlig vätska, giftig, som reagerar med vatten så att brandfarliga gaser bildas
X362Brandfarlig vätska, giftig, som reagerar farligt med vatten så att brandfarliga gaser bildas *
368Brandfarlig vätska, giftig, frätande
38Brandfarlig vätska (flampunkt minst 23 °C och högst 60 °C), frätande
382Brandfarlig vätska, frätande, som reagerar med vatten så att brandfarliga gaser bildas
X382Brandfarlig vätska, frätande, som reagerar farligt med vatten så att brandfarliga gaser bildas *
39Brandfarlig vätska som spontant kan leda till en häftig reaktion
40Brandfarligt eller självreaktivt eller självupphettande fast ämne eller polymeriserande ämne
423Fast ämne som reagerar med vatten så att brandfarliga gaser bildas, eller brandfarligt fast ämne som reagerar med vatten så att brandfarliga gaser bildas, eller självupphettande fast ämne som reagerar med vatten så att brandfarliga gaser bildas
X423Fast ämne som reagerar farligt med vatten så att brandfarliga gaser bildas, eller brandfarligt fast ämne som reagerar farligt med vatten så att brandfarliga gaser bildas, eller självupphettande fast ämne som reagerar farligt med vatten så att brandfarliga gaser bildas *
43Självantändande (pyrofort) fast ämne
X432Självantändande (pyrofort) fast ämne som reagerar farligt med vatten så att brandfarliga gaser bildas *
44Brandfarligt fast ämne i smält tillstånd vid förhöjd temperatur
446Brandfarligt fast ämne, giftigt, i smält tillstånd vid förhöjd temperatur
46Brandfarligt eller självupphettande fast ämne, giftigt
462Giftigt fast ämne som reagerar med vatten så att brandfarliga gaser bildas
X462Fast ämne som reagerar farligt med vatten så att giftiga gaser bildas *
48Brandfarligt eller självupphettande fast ämne, frätande
482Frätande fast ämne som reagerar med vatten så att brandfarliga gaser bildas
X482Fast ämne som reagerar farligt med vatten så att frätande gaser bildas *
50Oxiderande (brandunderstödjande) ämne
539Brandfarlig organisk peroxid
55Starkt oxiderande (brandunderstödjande) ämne
556Starkt oxiderande (brandunderstödjande) ämne, giftigt
558Starkt oxiderande (brandunderstödjande) ämne, frätande
559Starkt oxiderande (brandunderstödjande) ämne, som spontant kan leda till en häftig reaktion
56Oxiderande (brandunderstödjande) ämne, giftigt
568Oxiderande (brandunderstödjande) ämne, giftigt, frätande
58Oxiderande (brandunderstödjande) ämne, frätande
59Oxiderande (brandunderstödjande) ämne, som spontant kan leda till en häftig reaktion
60Giftigt eller mindre giftigt ämne
606Smittförande ämne
623Giftig vätska, som reagerar med vatten så att brandfarliga gaser bildas
63Giftigt ämne, brandfarligt (flampunkt minst 23 °C och högst 60 °C)
638Giftigt ämne, brandfarligt (flampunkt minst 23 °C och högst 60 °C), frätande
639Giftigt ämne, brandfarligt (flampunkt högst 60 °C), som spontant kan leda till en häftig reaktion
64Giftigt fast ämne, brandfarligt eller självupphettande
642Giftigt fast ämne som reagerar med vatten så att brandfarliga gaser bildas
65Giftigt, oxiderande (brandunderstödjande) ämne
66Mycket giftigt ämne
663Mycket giftigt ämne, brandfarligt (flampunkt högst 60 °C)
664Mycket giftigt fast ämne, brandfarligt eller självupphettande
665Mycket giftigt ämne, oxiderande (brandunderstödjande)
668Mycket giftigt ämne, frätande
X668Mycket giftigt ämne, frätande, som reagerar farligt med vatten *
669Mycket giftigt ämne som spontant kan leda till en häftig reaktion
68Giftigt ämne, frätande
687Giftigt ämne, frätande, radioaktivt
69Giftigt eller mindre giftigt ämne som spontant kan leda till en häftig reaktion
70Radioaktivt ämne
768Radioaktivt ämne, giftigt, frätande
78Radioaktivt ämne, frätande
80Frätande eller svagt frätande ämne
X80Frätande eller svagt frätande ämne som reagerar farligt med vatten *
823Frätande vätska som reagerar med vatten så att brandfarliga gaser bildas
83Frätande eller svagt frätande ämne, brandfarligt (flampunkt minst 23 °C och högst 60 °C)
X83Frätande eller svagt frätande ämne, brandfarligt (flampunkt minst 23 °C och högst 60 °C), som reagerar farligt med vatten *
839Frätande eller svagt frätande ämne, brandfarligt (flampunkt minst 23 °C och högst 60 °C), som spontant kan leda till en häftig reaktion
X839Frätande eller svagt frätande ämne, brandfarligt (flampunkt minst 23 °C och högst 60 °C), som spontant kan leda till en häftig reaktion och som reagerar farligt med vatten *
84Frätande fast ämne, brandfarligt eller självupphettande
842Frätande fast ämne som reagerar med vatten så att brandfarliga gaser bildas
85Frätande eller svagt frätande ämne, oxiderande (brandunderstödjande)
856Frätande eller svagt frätande ämne, oxiderande (brandunderstödjande) och giftigt
86Frätande eller svagt frätande ämne, giftigt
87Frätande ämne, radioaktivt
88Mycket frätande ämne
X88Mycket frätande ämne som reagerar farligt med vatten *
883Mycket frätande ämne, brandfarligt (flampunkt minst 23 °C och högst 60 °C)
884Mycket frätande fast ämne, brandfarligt eller självupphettande
885Mycket frätande ämne, oxiderande (brandunderstödjande)
886Mycket frätande ämne, giftigt
X886Mycket frätande ämne, giftigt, som reagerar farligt med vatten *
89Frätande eller svagt frätande ämne, som spontant kan leda till en häftig reaktion
90Miljöfarligt ämne; övriga farliga ämnen
99Olika farliga ämnen som transporteras vid förhöjd temperatur

* ) Vatten får endast användas efter godkännande av sakkunnig.

Klass

Vid transport av farligt gods används ett system med olika transportklasser (farlighetsklasser). I nedanstående tabeller anges vilka klasser som finns i de olika transportregelverken.

Klassindelning enligt ADR och RID

Klass 1Explosiva ämnen och föremål
Klass 2Gaser
Klass 3Brandfarliga vätskor
Klass 4.1Brandfarliga fasta ämnen, självreaktiva ämnen, polymeriserande ämnen och fasta okänsliggjorda explosivämnen
Klass 4.2Självantändande ämnen
Klass 4.3Ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten
Klass 5.1Oxiderande ämnen
Klass 5.2Organiska peroxider
Klass 6.1Giftiga ämnen
Klass 6.2Smittförande ämnen
Klass 7Radioaktiva ämnen
Klass 8Frätande ämnen
Klass 9Övriga farliga ämnen och föremål

Klassindelning enligt IMDG

Klass 1Explosiva varor
Klass 2.1Brandfarliga gaser
Klass 2.2Ej brandfarliga, ej giftiga gaser
Klass 2.3Giftiga gaser
Klass 3Brandfarliga vätskor
Klass 4.1Brandfarliga fasta ämnen, självreaktiva ämnen, fasta okänsliggjorda explosivämnen och polymeriserande ämnen
Klass 4.2Självantändande ämnen
Klass 4.3Ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten
Klass 5.1Oxiderande ämnen
Klass 5.2Organiska peroxider
Klass 6.1Giftiga ämnen
Klass 6.2Smittförande ämnen
Klass 7Radioaktiva ämnen
Klass 8Frätande ämnen
Klass 9Övriga farliga ämnen och föremål

Förpackningsgrupp (fpg)

Farliga ämnen är för förpackningsändamål inplacerade i förpackningsgrupper beroende på ämnets farlighetsgrad. Det finns tre olika förpackningsgrupper:

  • Förpackningsgrupp I – Mycket farliga ämnen
  • Förpackningsgrupp II – Farliga ämnen
  • Förpackningsgrupp III – Mindre farliga ämnen

Vissa föremål och ämnen har inte inplacerats i någon förpackningsgrupp.

Tankkod

Tankkoder för ADR- och RID-tankar (även batterifordon och MEG-contairar i vissa fall) är en alfanumerisk kod i fyra delar: tanktyp, kalkyltryck, öppningar, säkerhetsanordningar. Tankkoden kan finnas angiven på själva tanken eller på en skylt. Ett exempel på en tankkod är S10AN (=Tank för ett ämne i fast form, minsta kalkyltryck 10 bar, fyllnings- och tömningsöppningar i botten, två förslutningar, utan luftningssystem, inte lufttätt försluten).

Den tankkod som anges under fliken Transport i RIB (eller i ämnestabellen i ADR respektive RID) beskriver de minst stränga tankbestämmelserna för det aktuella ämnet. Det är som regel tillåtet, enligt en tankhierarki, att använda bättre tankar än den som anges i ämnestabellen. Utöver själva tankkoden finns också särbestämmelser som kan påverka vilken tank man får använda.

Här nedan följer en förenklad nyckel för tankkodens betydelse. För exakt lydelse hänvisas till ADR eller RID, avsnitt 4.3.3.1.1 (klass 2) och 4.3.4.1.1 (klass 3–9).

1. Typ av tank

CKomprimerad gas
PTryckkondenserad gas, eller gas som är löst i ett lösningsmedel
RKylkondenserad gas
SFasta ämnen
LFlytande ämnen (inkl. uppvärmda smälta ämnen)

2. Kalkyltryck

GMinsta kalkyltryck anges i de allmänna bestämmelserna
XMinsta erforderliga provtryck anges i en särskild tabell
siffraMinsta kalkyltryck, angivet i bar

3. Öppningar

AFyllnings- och tömningsöppningar i botten, två förslutningar
BFyllnings- och tömningsöppningar i botten, tre förslutningar
CFyllnings- och tömningsöppningar i toppen; endast rengöringsöppningar under vätskeytan
DFyllnings- och tömningsöppningar i toppen; utan öppningar under vätskeytan

4. Säkerhetsanordningar (klass 2)

NTank med säkerhetsventil; inte lufttätt försluten
HLufttätt försluten tank

4. Säkerhetsanordningar (klass 3–9)

VTank med luftningssystem; flamskydd saknas och tanken är inte explosionstrycksäker
FTank med luftningssystem; flamskydd finns eller så är tanken explosionstrycksäker
NTank utan luftningssystem; inte lufttätt försluten
HLufttätt försluten tank

I ämnestabellen kan det förkomma ett parentetiskt tillägg efter tankkoden, exempelvis (M) eller (+). Detta visar att särskilda bestämmelser gäller för ämnet, men tillägget ingår inte i själva tankkoden. Detta avsnitt omfattar inte UN-tankar.

UN-nummer

UN-nummer är identifieringsnummer för ämnen eller grupper av ämnen som finns med i FN:s ”Recommendations on the Transport of Dangerous Goods”.

Numret kallas också FN-nummer.

Det består av fyra siffror och anges i nedre fältet på de orange farligt gods-skyltar som används vid märkning av fordon och containrar.

Hantering i Farliga ämnen

Fliken Hantering visar harmoniserad märkning enligt CLP-förordningen samt det aktuella ämnets användningsområden. Den harmoniserade märkningen innefattar signalord, faropiktogram och faroangivelser.

Tyvärr kan inte RIB redovisa vilka skyddsangivelser som ska användas, eftersom det är upp till tillverkaren/importören att välja dessa.

Ifall märkningskraven varierar med ämnets koncentration finns en särskild anmärkning om det. För koncentrationsspecifik information hänvisas till Databasen för klassificerings- och märkningsregistret hos Europeiska kemikaliemyndigheten (ECHA): https://echa.europa.eu/sv/information-on-chemicals/cl-inventory-database

CLP-förordningen

CLP-förordningen står för Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar.

De uppgifter som RIB presenterar på fliken Hantering är hämtade från tabell 3.1 i bilaga VI till CLP-förordningen.

Mer information om CLP finns på Kemikalieinspektionens hemsida, http://www.kemi.se/clp.

CLP-förordningen kan laddas ner från denna adress: http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=CELEX:32008R1272:SV:NOT

Signalord

Signalord enligt förteckningen över harmoniserad märkning i CLP-förordningen.

Signalord är ett ord som anger farans relativa allvarlighet för att varna läsaren för en potentiell fara. Skillnad görs mellan följande två nivåer:

Fara – används för de mer allvarliga farokategorierna.

Varning – används för de mindre allvarliga farokategorierna.

Faropiktogram

Faropiktogram enligt förteckningen över harmoniserad märkning i CLP-förordningen.

Varje faropiktogram anger symboliskt en farlig egenskap hos ämnet. För muspekaren över ett faropiktogram för att läsa om dess betydelse.

Mer information om finns på Kemikalieinspektionens hemsida.

Faroangivelser

Faroangivelser enligt förteckningen över harmoniserad märkning i CLP-förordningen.

En faroangivelse är en fras som beskriver den typ av fara som är förknippad med ett farligt ämne eller en farlig blandning, och där även graden av fara i förekommande fall anges.

Om faroangivelsen avslutas med (...) betyder det att faran ska preciseras mer noggrant när så är möjligt. Det ska göras på föjande sätt:

H340, H341, H350, H351:

  • ange exponeringsväg om det är definitivt bevisat att faran inte kan orsakas av några andra exponeringsvägar.

H360, H361:

  • ange specifik effekt om denna är känd,
  • ange exponeringsväg om det är definitivt bevisat att faran inte kan orsakas av några andra exponeringsvägar.

H370, H371, H372, H373:

  • ange vilka organ som påverkas om detta är känt,
  • ange exponeringsväg om det är definitivt bevisat att faran inte kan orsakas av några andra exponeringsvägar.

Skyddsangivelser

Skyddsangivelser utgör en del av den obligatoriska märkningen enligt CLP-förordningen.

En skyddsangivelse är en fras som beskriver åtgärder som rekommenderas för att minimera eller förhindra skadliga effekter till följd av exponering för ett farligt ämne eller en farlig blandning vid användning eller bortskaffande.

Tyvärr kan inte RIB redovisa vilka skyddsangivelser som ska användas för de olika ämnena, eftersom det är upp till tillverkaren/importören att välja. I CLP-förordningen anges närmare hur detta ska göras.

Begreppsordlista

ADR

ADR är det gemensamma europeiska regelverket för transport av farligt gods på landsväg.

ADR står för ”Agreement Européen Relatif au Transport International des Marchandises Dangereuses par Route” på franska och ”European Agreement Concerning the International Carriage of Dangerous Goods by Road” på engelska.

Svenska utgåvan av ADR heter ADR-S och ges ut av MSB.

Adsorberad gas

En adsorberad gas är ”uppsugen” i ett fast poröst material, t.ex. aktivt kol. Detta påverkar gasens termokemiska egenskaper, särskilt ångtrycket och kokpunkten. Ämnet beter sig därför inte längre som en gas, utan det liknar snarare ett fast ämne eller vätska med högt ångtryck.

AEGL – Acute Exposure Guideline Levels

Syftet med AEGL-värdena är att skapa ett vetenskapligt baserat verktyg som kan användas vid planering, respons och prevention av olyckstillbud. Riktvärdena ska kunna användas både på allmänna platser, arbetsplatser, transporter, militära operationer och vid sanering av förorenade områden. AEGL-värden är riktvärden för exponering under en kort tid, vid enstaka tillfällen, för luftburna ämnen med hög akut toxicitet.

Värdena anger tröskelvärden för den allmänna befolkningen och är utvecklade för fem olika exponeringstider (10 min, 30 min, 1 tim, 4 tim och 8 tim) och tre olika grader av effekter. Även om känsliga grupper per definition inkluderas så kan fortfarande vissa enstaka personer drabbas under de nivåer som anges.

AEGL-1: den luftburna koncentrationen av ett ämne över vilken man beräknat att den allmänna befolkningen, inklusive känsliga individer, kan uppleva besvär, irritation eller vissa effekter som inte ger symtom. Effekterna är dock övergående och påverkar inte personens förmåga att agera.

AEGL-2: den luftburna koncentrationen av ett ämne över vilken man beräknat att den allmänna befolkningen, inklusive känsliga individer, kan få irreversibla eller andra allvarliga och långvariga hälsoeffekter eller en nedsatt förmåga att fly från exponeringen.

AEGL-3: den luftburna koncentrationen av ett ämne över vilken man beräknat att den allmänna befolkningen, inklusive känsliga individer, kan drabbas av livshotande hälsoeffekter eller död.

För ytterligare information, se webbplatsen för Amerikanska naturvårdsverket (EPA).

Akut giftighet

Med ”Akut giftighet” menas att ämnet är akut giftigt för människor och djur. Förgiftning kan redan i små doser leda till döden. Upptag av ämnet kan ske genom inandning, förtäring eller genom huden.

Definitionen är baserad på toxcicitetsbedömning enligt regelverken för transport av farligt gods. Ämnet behöver inte nödvändigtvis vara klassificerat enligt ADR eller RID men det skall uppfylla kriterierna för giftighet enligt dessa regelverk.

Anrikas i naturen

”Anrikas i naturen” innebär att ämnet tenderar att anrikas i biologiskt material och stanna i fettvävnad och membraner.

Ett ämne räknas som bioackumulerande (anrikande) om det har en biokoncentrationsfaktor (BCF) större än 100.

Om BCF-värdet saknas kan ämnet räknas som bioackumulerande om det har ett logPow-värde som är större än 3. Detta förutsätter att BCF-värdet saknas.

Definitionen om anrikning och BCF-värden är en allmänt vedertagen definition. Den går att finna hos t.ex. Kemikalieinspektionen.

Till denna definition hör också ämnen som kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenekosystem enligt Kemikalieinspektionens definition för R53.

Antidot

Ett antidot är ett motgift som ges för att ta bort eller minska effekter av ett gift.

Arbetsmiljö

På raden Arbetsmiljö visas sådana hygieniska gränsvärden som är fastställda av Arbetsmiljöverket. Nivågränsvärdet visas i kolumnen för 8 h. Korttidsgränsvärdet visas i kolumnen för 5 eller 15 minuter, beroende på vilket ämne det är.

Korttidsgränsvärdet kan vara bindande eller vägledande. För att avgöra vilketdera tittar man i kolumnen Typ längst till höger. Om det står KGV är det ett bindande värde, men om det står KGV(V) är det ett vägledande värde.

Se också NGV – Nivågränsvärde, KGV – Korttidsgränsvärde i fördjupningsavsnittet.

Basisk

Ett ämne är basiskt (alkaliskt) om dess pH-värde är högre än 7.

Motsats: sur

Bildar marknära ozon

Flyktiga organiska ämnen (VOC) och NOx-gaser orsakar tillsammans med stark solinstrålning bildningen av marknära ozon.

De flyktiga organiska ämnena (VOC) har sitt ursprung framför allt i transportavgaser, lösningsmedel, el- och värmeproduktion med avseende på fossila energikällor.

NOx-gaserna bildas främst vid transporter men även vid förbränning av kväveinnehållande ämnen och material.

Marknära ozon orsakar retningar av slemhinnor och luftvägar och anses vara en stor källa till andningsbesvär. Det är heller inte uteslutet att marknära ozon kan bidra till uppkomsten av cancer. Marknära ozon skadar växtlighet och leder till sämre spannmålsproduktion på exempelvis åkrar intill kraftigt trafikerade vägar.

Marknära ozon bildas framför allt under varma sommardagar med kraftig solinstrålning.

Definitionen är hämtad hos Naturvårdsverket.

Biokemisk syreförbrukning (BOD)

”Biokemisk syreförbrukning” är ett mått på massan löst syre som används av mikroorganismer för att oxidera organiskt material. Enheten är gram organiskt tillgängligt syre per gram material, g BOD/g ämne.

Ämnen med höga BOD-värden förbrukar mycket syre vid nedbrytning och kan då utgöra en fara för vattenmiljöer där låg syrehalt kan medföra t.ex. fiskdöd.

Biokoncentrationsfaktor (BCF)

Biokoncentrationsfaktor är ett mått på ett ämnes förmåga att koncentreras i celler eller annan kroppsvävnad. Ett annat ord för detta är bioackumulation eller anrikning i biologiskt material.

BCF är kvoten av koncentrationen av ett ämne i organismen dividerat med koncentrationen av ämnet i den omgivande miljön. BCF = koncentration i kropp / koncentration ämne i omgivning.

Storheten blir enhetslös.

Höga BCF-värden (>100) tyder på att ämnet bioackumuleras.

Brännbarhetsområde

Brännbarhetsområde anger inom vilka koncentrationsgränser ångor från ett ämne är brännbara i luft. Brännbarhetsområde anges som volymprocent gas i luft.

Undre brännbarhetsgränsen (UB) anger den lägsta koncentration en gas blandad i luft måste ha för att kunna antändas. Under undre brännbarhetsgränsen är det för låg koncentration av ångor i luftinblandningen för att ämnet ska kunna antändas.

Övre brännbarhetsgränsen (ÖB) anger den högsta koncentration en gas blandad i luft kan ha för att kunna antändas. Över övre brännbarhetsgränsen är det för hög koncentration av ångor i luftinblandningen för att de ska kunna antändas.

Cancerframkallande

Med cancerframkallande menas att ämnets egenskaper är sådana att de kan orsaka cancer. Upptag av ämnet kan ske genom hud, inandning eller förtäring.

Definitionen är hämtad hos Kemikalieinspektionens R45 och R49 samt hos likvärdiga källor som till exempel EPA (amerikanska Naturvårdsverket).

CAS-nummer

CAS-nummer är ett identifikationsnummer för det aktuella ämnet. Syftet med numret är att göra databassökningar enklare, eftersom kemikalier ofta har många olika namn. I nästan alla av dagens kemikalie-databaser är det möjligt att göra sökningar baserat på ämnets CAS-nummer.

CAS-nummer tas fram av Chemical Abstracts Service (CAS), som är en avdelning av The American Chemical Society.

Varje CAS-nummer består av tre delar som avskiljs av bindestreck. Den första består av upp till 7 siffror, den andra av 2 siffror och den tredje består av 1 siffra (en kontrollsiffra), alltså XXX[...]-XX-X.

CLP-förordningen

CLP-förordningen står för Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar.

De uppgifter som RIB presenterar på fliken Hantering är hämtade från tabell 3.1 i bilaga VI till CLP-förordningen.

Mer information om CLP finns på Kemikalieinspektionens hemsida, http://www.kemi.se/clp.

CLP-förordningen kan laddas ner från denna adress: http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=CELEX:32008R1272:SV:NOT

Cyanos

Vid låg syrehalt i blodet uppträder en karateristisk blå missfärgning av hud, läppar och slemhinnor. Detta kallas cyanos.

Deflagrerande

Deflagrera innebär att ett ämne exploderar i en hastighet som är under ljudets hastighet, det vill säga ämnet brinner hastigt upp istället för att detonera.

Densitet

Densiteten anger ett ämnes vikt per volymenhet, uttryckt i kilogram per kubikmeter (kg/m³).

Densiteten som anges i RIB gäller ämnet i flytande eller fast form, vid rumstemperatur (20 °C) eller den temperatur som anges. Värdet kan jämföras med vattnets densitet som är ca 1000 kg/m³.

Obs! Om ämnet är en gas vid normalt tryck och rumstemperatur anges densiteten för ämnets vätskefas, d.v.s. vid förhöjt tryck eller vid lägre temperatur. Gasens densitetet anges i stället under densitetstal.

Densitetstal

Densitetstalet beskriver hur tung en gas eller en ånga är i förhållande till luft. Andra benämningar som förekommer är relativ ångdensitet och gastäthetsförhållande.

Luft har densitetstal 1 och gaser som är lättare än luft har densitetstal mellan 0 och 1, medan tyngre gaser har värden över 1.

Densitetstalet har främst betydelse när gasen eller ångan är koncentrerad, t.ex. vid vätskespill inomhus. När gasen eller ångan blir utspädd och uppblandad med luft kommer den att följa luftrörelserna oberoende av densitetstalet.

EC50

Med EC50 menas ”Effektiv Koncentration, 50 %”. Storheten beskriver vid vilken koncentration som 50 % av försöksdjuren uppvisar ett visst symtom. Vanligaste symtomen som testas är orörlighet. Om inget annat nämns så menas med denna storhet koncentrationen vid vilken 50 % av försöksdjuren i det aktuella försöket slutade röra på sig.

EC50 används vid tester i vattenmiljö, och gäller oftast för Daphnia magna under 48 timmar.

Enheten är mg ämne per liter vatten.

EG-nummer

EG-nummer är något av EU:s motsvarighet till CAS-nummer, det vill säga ett slags identifikationsnummer för det aktuella ämnet.

Av historiska skäl kallas numret i vissa sammanhang för EINECS- eller ELINCS-nummer. Den rekommenderade benämningen på engelska är nuförtiden EC number, vilket tyvärr riskerar att förväxlas med de EC-nummer som Enzyme Commission ger ut.

Varje EG-nummer består av tre delar som avskiljs av bindestreck. De första två delarna består av 3 siffror var och tredje består av 1 siffra (en kontrollsiffra), alltså XXX-XXX-X.

ERPG – Emergency Response Planning Guidelines

ERPG är ett mått på den luftburna koncentration vid vilken en person efter en timmes exponering kan erhålla förgiftningssymtom. Värdena tar inte hänsyn till att vissa personer kan vara särskilt känsliga. De tre nivåerna är:

ERPG-1: Den maximala koncentrationen i luft under vilken det kan antas att nästan alla individer kan exponeras upp till en timme utan att uppleva annat än milda och reversibla effekter på hälsan eller uppleva en klart urskiljbar lukt.

ERPG-2: Den maximala koncentrationen i luft under vilken det kan antas att nästan alla individer kan exponeras upp till en timme utan att uppleva eller utveckla irreversibla eller andra allvarliga skadesymtom som kan hindra dem från att vidta skyddsåtgärder.

ERPG-3: Den maximala koncentrationen i luft under vilken det kan antas att nästan alla individer kan exponeras upp till en timme utan att erhålla livshotande eller dödliga skador.

För ytterligare information, se webbplatsen för American Industrial Hygiene Association (AIHA).

Exoterm

En kemisk process som utvecklar energi, oftast i form av värme, kallas exoterm.

Farlighetsnummer

Farlighetsnumret anger i kodform vilka farliga egenskaper ämnet har. Koden består av två eller tre siffror, eventuellt föregånget av bokstaven ”X”. Farlighetsnumret anges i övre fältet på de orange farligt gods-skyltar som används vid märkning av fordon och containrar. Om ämnet tillhör klass 1 används klassificeringskoden som farlighetsnummer.

Siffrorna hänvisar allmänt till följande faror:

2Gasutveckling på grund av tryck eller kemisk reaktion
3Brandfarlighet hos vätskor (ångor) och gaser, eller självupphettande vätska
4Brandfarlighet hos fasta ämnen eller självupphettande fast ämne
5Oxiderande (brandunderstödjande) verkan
6Giftighet eller smittfara
7Radioaktivitet
8Frätande egenskaper
9Risk för spontan, häftig reaktion
Anm: Förutom risk för spontan häftig reaktion, omfattar siffran 9 även möjlig explosionsfara, farlig sönderfalls- eller polymerisationsreaktion med avsevärd värmeutveckling eller utveckling av brandfarliga och/eller giftiga gaser utifrån ett ämnes egenskaper.

En fördubbling av en siffra visar på en förstärkning av motsvarande fara. När faran hos ett visst ämne kan beskrivas tillräckligt med endast en siffra följs denna av en nolla.

Följande sifferkombinationer har emellertid särskild betydelse: 22, 323, 333, 362, 382, 423, 44, 446, 462, 482, 539, 606, 623, 642, 823, 842, 90 och 99, se nedan.

Om farlighetsnumret föregås av bokstaven ”X” innebär detta att ämnet reagerar farligt med vatten. För sådana ämnen får vatten endast användas efter bedömning av sakkunnig.

Farlighetsnumren finns i följande kombinationer och betydelse:

NrBetydelse
20Kvävningsframkallande gas eller gas utan sekundärfara
22Kyld kondenserad gas, kvävningsframkallande
223Kyld kondenserad gas, brandfarlig
225Kyld kondenserad gas, oxiderande (brandunderstödjande)
23Brandfarlig gas
238Brandfarlig gas, frätande
239Brandfarlig gas som spontant kan leda till en häftig reaktion
25Oxiderande (brandunderstödjande) gas
26Giftig gas
263Giftig gas, brandfarlig
265Giftig gas, oxiderande (brandunderstödjande)
268Giftig gas, frätande
28Frätande gas
285Frätande gas, oxiderande (brandunderstödjande)
30Brandfarlig vätska (flampunkt minst 23 °C och högst 60 °C), eller
brandfarlig vätska eller fast ämne i smält tillstånd med flampunkt över 60 °C, uppvärmd till en temperatur lika med eller över flampunkten, eller
självupphettande vätska
323Brandfarlig vätska som reagerar med vatten så att brandfarliga gaser bildas
X323Brandfarlig vätska som reagerar farligt med vatten så att brandfarliga gaser bildas *
33Mycket brandfarlig vätska (flampunkt under 23 °C)
333Självantändande vätska
X333Självantändande vätska som reagerar farligt med vatten *
336Mycket brandfarlig vätska, giftig
338Mycket brandfarlig vätska, frätande
X338Mycket brandfarlig vätska, frätande, som reagerar farligt med vatten *
339Mycket brandfarlig vätska som spontant kan leda till en häftig reaktion
36Brandfarlig vätska (flampunkt minst 23 °C och högst 60 °C), mindre giftig, eller självupphettande vätska, giftig
362Brandfarlig vätska, giftig, som reagerar med vatten så att brandfarliga gaser bildas
X362Brandfarlig vätska, giftig, som reagerar farligt med vatten så att brandfarliga gaser bildas *
368Brandfarlig vätska, giftig, frätande
38Brandfarlig vätska (flampunkt minst 23 °C och högst 60 °C), frätande
382Brandfarlig vätska, frätande, som reagerar med vatten så att brandfarliga gaser bildas
X382Brandfarlig vätska, frätande, som reagerar farligt med vatten så att brandfarliga gaser bildas *
39Brandfarlig vätska som spontant kan leda till en häftig reaktion
40Brandfarligt eller självreaktivt eller självupphettande fast ämne eller polymeriserande ämne
423Fast ämne som reagerar med vatten så att brandfarliga gaser bildas, eller brandfarligt fast ämne som reagerar med vatten så att brandfarliga gaser bildas, eller självupphettande fast ämne som reagerar med vatten så att brandfarliga gaser bildas
X423Fast ämne som reagerar farligt med vatten så att brandfarliga gaser bildas, eller brandfarligt fast ämne som reagerar farligt med vatten så att brandfarliga gaser bildas, eller självupphettande fast ämne som reagerar farligt med vatten så att brandfarliga gaser bildas *
43Självantändande (pyrofort) fast ämne
X432Självantändande (pyrofort) fast ämne som reagerar farligt med vatten så att brandfarliga gaser bildas *
44Brandfarligt fast ämne i smält tillstånd vid förhöjd temperatur
446Brandfarligt fast ämne, giftigt, i smält tillstånd vid förhöjd temperatur
46Brandfarligt eller självupphettande fast ämne, giftigt
462Giftigt fast ämne som reagerar med vatten så att brandfarliga gaser bildas
X462Fast ämne som reagerar farligt med vatten så att giftiga gaser bildas *
48Brandfarligt eller självupphettande fast ämne, frätande
482Frätande fast ämne som reagerar med vatten så att brandfarliga gaser bildas
X482Fast ämne som reagerar farligt med vatten så att frätande gaser bildas *
50Oxiderande (brandunderstödjande) ämne
539Brandfarlig organisk peroxid
55Starkt oxiderande (brandunderstödjande) ämne
556Starkt oxiderande (brandunderstödjande) ämne, giftigt
558Starkt oxiderande (brandunderstödjande) ämne, frätande
559Starkt oxiderande (brandunderstödjande) ämne, som spontant kan leda till en häftig reaktion
56Oxiderande (brandunderstödjande) ämne, giftigt
568Oxiderande (brandunderstödjande) ämne, giftigt, frätande
58Oxiderande (brandunderstödjande) ämne, frätande
59Oxiderande (brandunderstödjande) ämne, som spontant kan leda till en häftig reaktion
60Giftigt eller mindre giftigt ämne
606Smittförande ämne
623Giftig vätska, som reagerar med vatten så att brandfarliga gaser bildas
63Giftigt ämne, brandfarligt (flampunkt minst 23 °C och högst 60 °C)
638Giftigt ämne, brandfarligt (flampunkt minst 23 °C och högst 60 °C), frätande
639Giftigt ämne, brandfarligt (flampunkt högst 60 °C), som spontant kan leda till en häftig reaktion
64Giftigt fast ämne, brandfarligt eller självupphettande
642Giftigt fast ämne som reagerar med vatten så att brandfarliga gaser bildas
65Giftigt, oxiderande (brandunderstödjande) ämne
66Mycket giftigt ämne
663Mycket giftigt ämne, brandfarligt (flampunkt högst 60 °C)
664Mycket giftigt fast ämne, brandfarligt eller självupphettande
665Mycket giftigt ämne, oxiderande (brandunderstödjande)
668Mycket giftigt ämne, frätande
X668Mycket giftigt ämne, frätande, som reagerar farligt med vatten *
669Mycket giftigt ämne som spontant kan leda till en häftig reaktion
68Giftigt ämne, frätande
687Giftigt ämne, frätande, radioaktivt
69Giftigt eller mindre giftigt ämne som spontant kan leda till en häftig reaktion
70Radioaktivt ämne
768Radioaktivt ämne, giftigt, frätande
78Radioaktivt ämne, frätande
80Frätande eller svagt frätande ämne
X80Frätande eller svagt frätande ämne som reagerar farligt med vatten *
823Frätande vätska som reagerar med vatten så att brandfarliga gaser bildas
83Frätande eller svagt frätande ämne, brandfarligt (flampunkt minst 23 °C och högst 60 °C)
X83Frätande eller svagt frätande ämne, brandfarligt (flampunkt minst 23 °C och högst 60 °C), som reagerar farligt med vatten *
839Frätande eller svagt frätande ämne, brandfarligt (flampunkt minst 23 °C och högst 60 °C), som spontant kan leda till en häftig reaktion
X839Frätande eller svagt frätande ämne, brandfarligt (flampunkt minst 23 °C och högst 60 °C), som spontant kan leda till en häftig reaktion och som reagerar farligt med vatten *
84Frätande fast ämne, brandfarligt eller självupphettande
842Frätande fast ämne som reagerar med vatten så att brandfarliga gaser bildas
85Frätande eller svagt frätande ämne, oxiderande (brandunderstödjande)
856Frätande eller svagt frätande ämne, oxiderande (brandunderstödjande) och giftigt
86Frätande eller svagt frätande ämne, giftigt
87Frätande ämne, radioaktivt
88Mycket frätande ämne
X88Mycket frätande ämne som reagerar farligt med vatten *
883Mycket frätande ämne, brandfarligt (flampunkt minst 23 °C och högst 60 °C)
884Mycket frätande fast ämne, brandfarligt eller självupphettande
885Mycket frätande ämne, oxiderande (brandunderstödjande)
886Mycket frätande ämne, giftigt
X886Mycket frätande ämne, giftigt, som reagerar farligt med vatten *
89Frätande eller svagt frätande ämne, som spontant kan leda till en häftig reaktion
90Miljöfarligt ämne; övriga farliga ämnen
99Olika farliga ämnen som transporteras vid förhöjd temperatur

* ) Vatten får endast användas efter godkännande av sakkunnig.

Faroangivelser

Faroangivelser enligt förteckningen över harmoniserad märkning i CLP-förordningen.

En faroangivelse är en fras som beskriver den typ av fara som är förknippad med ett farligt ämne eller en farlig blandning, och där även graden av fara i förekommande fall anges.

Om faroangivelsen avslutas med (...) betyder det att faran ska preciseras mer noggrant när så är möjligt. Det ska göras på föjande sätt:

H340, H341, H350, H351:

  • ange exponeringsväg om det är definitivt bevisat att faran inte kan orsakas av några andra exponeringsvägar.

H360, H361:

  • ange specifik effekt om denna är känd,
  • ange exponeringsväg om det är definitivt bevisat att faran inte kan orsakas av några andra exponeringsvägar.

H370, H371, H372, H373:

  • ange vilka organ som påverkas om detta är känt,
  • ange exponeringsväg om det är definitivt bevisat att faran inte kan orsakas av några andra exponeringsvägar.

Faropiktogram

Faropiktogram enligt förteckningen över harmoniserad märkning i CLP-förordningen.

Varje faropiktogram anger symboliskt en farlig egenskap hos ämnet. För muspekaren över ett faropiktogram för att läsa om dess betydelse.

Mer information om finns på Kemikalieinspektionens hemsida.

Filtermask ej möjlig

Vid föroreningskoncentrationer som överstiger denna nivå kan filtermask inte bli aktuell, utan då krävs alltid andningsapparat.

Det gränsvärde som visas är IDLH. Läs gärna mer i fördjupningsavsnittet.

Flampunkt

Flampunkt är den lägsta temperatur vid vilken ett brännbart ämne avger ångor i sådan koncentration i luften att de är antändbara, det vill säga den temperatur när ämnets ångor når undre brännbarhetsgränsen.

Flyktighet

Med flyktighet menas ett ämnes förmåga att övergå till gasform, det vill säga avdunsta. Ett ämne som är lättflyktigt övergår snabbt till gas.

Förnimbarhet

Ett ämnes förnimbarhetsgräns är den lägsta koncentration som kan kännas av en människa.

Tänk på att förnimbarhetsgränsen kan ligga både över och under de hygieniska gränsvärdena, så det är inte alltid säkert att använda sig av förnimbarheten för att upptäcka ett ämne i luften. Luktsinnet kan också bli avtrubbat av vissa ämnen så att även höga koncentrationer inte uppfattas med luktsinnet. Luktsinnet skall därför användas med omdöme och försiktighet.

Fullständig personsanering

Med fullständig personsanering menas att det farliga ämnet avlägsnas på sådant sätt och i sådan omfattning att skadeverkan på individen upphör.

Metoder för fullständig personsanering är:

  • avklädning (om detta inte redan är genomfört under Livräddande sanering)
  • avspolning/dusch
  • tvättning med tvål och vatten
  • särskilda saneringsmedel (till exempel PS 104).

Fullständig personsanering ska precis som den livräddande personsaneringen utföras stegvis och efter varje moment ska personalen värdera om det är nödvändigt med fler åtgärder. Det som styr vilka och hur många moment som ska genomföras är skadeverkan från det aktuella ämnet och vilka moment som räddningstjänsten redan har genomfört vid den livräddande personsaneringen.

Utifrån regionala och lokala förutsättningar kan den fullständiga personsaneringens olika moment inledas i skadeområdet och avslutas på sjukhus eller vårdcentral. Det beror på det farliga ämnets skadeverkan. Vissa farliga ämnen, till exempel kemiska stridsmedel, kräver särskilt personsaneringsmedel, PS 104. Sådan sanering kan behöva ske i skadeområdet.

I rapporten Ljungquist och Wermelin, Planering och samverkan vid händelser med farliga ämnen, Socialstyrelsen, 2008 ges en mer ingående beskrivning. Där redovisas även en gemensam grundmetod för fullständig personsanering. Läs hela rapporten.

Förpackningsgrupp (fpg)

Farliga ämnen är för förpackningsändamål inplacerade i förpackningsgrupper beroende på ämnets farlighetsgrad. Det finns tre olika förpackningsgrupper:

  • Förpackningsgrupp I – Mycket farliga ämnen
  • Förpackningsgrupp II – Farliga ämnen
  • Förpackningsgrupp III – Mindre farliga ämnen

Vissa föremål och ämnen har inte inplacerats i någon förpackningsgrupp.

Giftigt för akvatiska system

”Giftigt för akvatiska system” innebär att ämnet är giftigt för akvatiska organismer och vattenekosystem.

Denna definition är en sammanslagning av Kemikalieinspektionens riskfraser R50 och R51.

Hormon-/Reproduktionsstörande

Ämnen angivna som hormon- eller reproduktionsstörande innehar egenskaper som bevisligen eller mycket sannolikt ger upphov till en eller flera av nedanstående:

  • Kan ge fosterskador.
  • Kan skada DNA och ge ärftliga skador på kommande generationer.
  • Kan orsaka sådana skador i djur och människor att individen blir oförmögen att fortplanta sig.

Definitionerna är hämtade från Kemikalieinspektionens klassificeringslista och från riskfraserna R60 och R61 men likvärdiga myndigheters/organisationers definitioner ligger också till grund för informationen.

IC50

IC50 står för tillväxtförlust 50 % med avseende på alger, d.v.s. vid vilken koncentration av ämnet i vatten som 50 % av algerna uppvisar tillväxtförluster.

Enheten är mg ämne per liter vatten.

ICAO-TI och IATA-DGR

Inom flygtrafiken regleras farligt gods-transporterna i de av den Internationella Civila Luftfartsorganisationen (ICAO) utgivna ”Technical Instructions” (ICAO-TI). Dessa är automatiskt bindande för de stater som biträtt konventionen om internationell civil luftfart (Chicagokonventionen).

Med ICAO-TI som bas har flygbolagen inom den internationella luftorganisationen (IATA) utvecklat sina egna regler, ”Dangerous Goods Regulations” (DGR). IATA-DGR ställer ibland strängare krav än ICAO-TI.

I Sverige är Transportstyrelsen behörig myndighet i fråga om lufttransport av farligt gods. Detta ger verket speciella befogenheter avseende bland annat beslutsrätt i fråga om avsteg från reglerna i vissa fall, utfärdande av certifikat, fastställande av nivåer vid provning etcetera.

IDLH – Immediately Dangerous to Life or Health

Gränsvärdet IDLH (”Immediately Dangerous To Life or Health”) togs fram som ett stöd i valet av andningsskyddsutrustning. Tanken med IDLH var att bestämma vid vilken koncentration en arbetare kan utrymma från ett förorenat område, utan att drabbas av irreversibla hälsoeffekter, ifall hans andningsskyddsutrustning skulle krångla. I bedömningen vägs också in symtom som påverkar förmågan att fly, t.ex. ögonirritation eller förvirring.

Vid föroreningskoncentrationer som överstiger IDLH kan således inte filtermask bli aktuellt, utan då krävs räddningstjänstens vanliga tryckluftsapparat.

För ytterligare information, se http://www.cdc.gov/niosh/idlh/.

IMDG

IMDG är det internationella regelverket för transport av förpackat farligt gods till sjöss.

IMDG står för ”International Maritime Dangerous Goods code”.

I Sverige är Transportstyrelsen behörig myndighet i fråga om sjötransport av farligt gods. Detta ger verket speciella befogenheter avseende bl.a. beslutsrätt i fråga om avsteg från reglerna i vissa fall, utfärdande av certifikat, fastställande av nivåer vid provning etc.

Initialt riskområde

Med ”initialt riskområde” avses det bedömda riskområde som en räddningsledare etablerar initialt, innan underlag från insatsplaner, spridningsberäkningar, utförd indikering m.m. har beaktats och vägts in i beslutsunderlaget.

Riskområdet mäts radiellt från kanten av vätskepöl, förpackning eller annan typ av spill. Vid läckage av enbart ångor eller gas mäts avståndet från utsläppspunkten.

Jonisationspotential

Ett ämnes jonisationspotential är ett mått på hur mycket strålningsenergi en molekyl måste utsättas för, för att joniseras.

Jonisationspotentialen anges i enheten elektronvolt (eV).

Uppgiften är intressant om man vill mäta koncentrationer av ämnet med en fotojonisationsdetektor (PID). Dessa detektorer är vanligtvis utrustade med en 10,6 eV-lampa, vilket får till följd att ämnen med högre jonisationspotential än 10,6 eV inte kan detekteras.

Kemisk syreförbrukning (COD)

Kemisk syreförbrukning visar hur stor mängd syre som krävs för att fullständigt oxidera ett gram av det angivna ämnet. Enheten är g O2 / g ämne.

KGV – Korttidsgränsvärde

Korttidsgränsvärdet är fastställt av Arbetsmiljöverket och gäller för exponering under en referensperiod av 15 minuter (oftast) eller 5 minuter (bl.a. för ammoniak). Korttidsgränsvärdet kan vara bindande eller vägledande för arbetsgivaren.

I RIB markeras bindande korttidsgränsvärden med KGV (= får inte överskridas) och vägledande korttidsgränsvärden med KGV(V) (= rekommenderat högsta värde) i kolumnen Typ längst till höger i gränsvärdestabellen.

Klass

Vid transport av farligt gods används ett system med olika transportklasser (farlighetsklasser). I nedanstående tabeller anges vilka klasser som finns i de olika transportregelverken.

Klassindelning enligt ADR och RID

Klass 1Explosiva ämnen och föremål
Klass 2Gaser
Klass 3Brandfarliga vätskor
Klass 4.1Brandfarliga fasta ämnen, självreaktiva ämnen, polymeriserande ämnen och fasta okänsliggjorda explosivämnen
Klass 4.2Självantändande ämnen
Klass 4.3Ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten
Klass 5.1Oxiderande ämnen
Klass 5.2Organiska peroxider
Klass 6.1Giftiga ämnen
Klass 6.2Smittförande ämnen
Klass 7Radioaktiva ämnen
Klass 8Frätande ämnen
Klass 9Övriga farliga ämnen och föremål

Klassindelning enligt IMDG

Klass 1Explosiva varor
Klass 2.1Brandfarliga gaser
Klass 2.2Ej brandfarliga, ej giftiga gaser
Klass 2.3Giftiga gaser
Klass 3Brandfarliga vätskor
Klass 4.1Brandfarliga fasta ämnen, självreaktiva ämnen, fasta okänsliggjorda explosivämnen och polymeriserande ämnen
Klass 4.2Självantändande ämnen
Klass 4.3Ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten
Klass 5.1Oxiderande ämnen
Klass 5.2Organiska peroxider
Klass 6.1Giftiga ämnen
Klass 6.2Smittförande ämnen
Klass 7Radioaktiva ämnen
Klass 8Frätande ämnen
Klass 9Övriga farliga ämnen och föremål

Kokpunkt

Kokpunkt är den temperatur vid vilken ett ämne övergår från flytande form till gasform. Vid kokpunkten är ämnets ångtryck lika med omgivande tryck (normalt atmosfärstryck är 101,3 kPa).

Samma temperatur kallas kondensationspunkt då ämnet övergår från gas till vätska.

Om temperaturuppgiften åtföljs av ”(subliminerar)” betyder det att det fasta ämnet direkt övergår till gasfas, utan att först smälta.

Kritisk temperatur

Kritisk temperatur är den temperatur över vilken ett ämne enbart befinner sig i gasfas, oavsett tryck.

Kvävningsframkallande

En gas som är kvävningsframkallande tränger undan eller späder ut syret i luften. En livsfarlig miljö kan uppstå utan att det luktar eller känns konstigt.

Kylkondenserad

Gas som i transportförpackat tillstånd är flytande på grund av sin låga temperatur. Extremt kall: beroende på ämne cirka -80 °C till cirka -250 °C.

LC50

LC50 står för ”Letal Koncentration 50 %” och avser vid vilken koncentration (i luft eller vatten) hälften av försöksdjuren avlider. Tester i luft utförs främst på råttor och i vatten främst på fisk. Vid inandning i luft gäller försökstiden 4 timmar om inget annat nämns, och vid försök i vatten 96 timmar.

Enheten vid alla försök är mg ämne per liter vatten eller luft.

Vid inandning avläses effekt upp till två veckor i de vanligaste typerna av försök.

LCLo

LCLO står för ”Lägsta Letala Koncentration”, det vill säga vid vilken koncentration som det första av försöksdjuren avlider. Tester i luft utförs främst på råttor och i vatten främst på fisk. Vid inandning i luft gäller försökstiden 4 timmar om inget annat nämns och vid försök i vatten 96 timmar.

Enheten vid alla försök är mg ämne per liter vatten eller luft.

Vid inandning avläses effekt upp till två veckor i de vanligaste typerna av försök.

LD50

LD50 står för ”Letal Dos 50 %” och avser vid vilken tilldelad dos hälften av försöksdjuren avlider. Det finns flera typer av tester. De två vanligaste är dermalt (avser hud) och oralt (avser förtäring).

Enheten anges i mg ämne per kilogram kroppsvikt hos försöksdjuren.

Vid tester på hud är tiden för verkan normalt 4 timmar. Resultaten vid både orala och dermala tester avläses vanligen efter två veckor.

LDLo

LDLO står för ”Lägsta Letala Dos”, det vill säga vid vilken dos som det första av försöksdjuren avlider. Det finns tester för både oral (förtäring) och dermal (hud).

Enheten anges i mg ämne per kilogram kroppsvikt hos försöksdjuren.

Vid tester på hud är tiden för verkan normalt 4 timmar. Resultaten vid både orala och dermala tester avläses vanligen efter två veckor.

Livräddande sanering

Livräddande personsanering utförs av räddningstjänstens personal. Det är viktigt att den livräddande insatsen genomförs snabbt. Räddningstjänsten ska alltså inte vänta på att sjukvården kommer till platsen. Om det inte finns något tempererat vatten använder räddningstjänsten det vatten som finns tillgängligt. Efter att personalen har spolat av den drabbade måste han eller hon snabbt torkas torr och komma till en varm miljö. Om det farliga ämnet inte är vattenlösligt ska personalen använda tvål och vatten vid den livräddande personsaneringen.

Sammanfattningsvis är arbetsgången vid livräddande personsanering följande:

  1. Flytta den drabbade från utsläppskällan till utkanten av den heta zonen.
  2. Gör en snabb bedömning av symtom och tecken på kontaminering hos den drabbade. Vid tecken på kontaminering, klä av den drabbade (utan att dra kläderna över huvudet).
  3. Sök efter hudsymtom eller andra tecken på hudkontaminering.
  4. Spola den drabbade med rikliga mängder vatten och tvätta eventuellt med tvål eller använd särskilda saneringsmedel.

För en mer ingående beskrivning hänvisas till rapporten Ljungquist och Wermelin, Planering och samverkan vid händelser med farliga ämnen, Socialstyrelsen, 2008. Läs hela rapporten.

Log Pow

Log Pow är fördelningskoefficienten för ett ämne i vatten och n-oktanol. Det är alltså en jämförelse mellan ämnets fettlöslighet och löslighet i vatten.

Höga värden (>3) för Log Pow hos ett ämne tyder på att ämnet kan bioackumuleras.

Denna storhet används då det saknas BCF-värden för ämnet.

Lukt

Observera att en lukt kan beskrivas på flera olika sätt. Den beskrivning som anges i RIB kan därför enbart ses som ungefärlig.

Långsiktiga skador på organ/nervsystem

Med ”Långsiktiga skador på organ/nervsystem” menas att ämnet kan ge bestående skador på nervsystemet eller inre organ hos människor och djur.

Skador härrörande till denna benämning är framför allt orsakade av ett tidsmässigt längre upptag eller exponering för ämnet i fråga. Små doser utanför akutgiftighetsgränser kan orsaka symtom efter lång tid.

Definitionen över skador på hjärna och nervsystem eller organ finns till viss del beskriven hos Naturvårdsverket i flera rapporter men information kommer även att tas in från likvärdiga organisationer som t.ex. EPA (amerikanska Naturvårdsverket).

Massexplosion

En massexplosion är en explosion som påverkar så gott som hela mängden ämne praktiskt taget samtidigt.

Molekylformel

Fältet molekylformel visar ämnets kemiska formel som en summaformel (summan av alla i ämnet ingående atomer).

Ibland är formeln uppdelad för att bättre återge molekylens struktur.

Molekylvikt

Molekylvikt är summan av de relativa atommassorna för de atomer som ingår i en molekyl av ämnet.

Den anges i enheten gram per mol (g/mol).

Märkning av miljöfarliga ämnen med ”fisk och träd”

Sedan 2009 års utgåva av ADR och RID ska en särskild märkning (”fisk och träd”) användas för ämnen som är farliga för vattenmiljön, utöver den eller de etiketter som anges i kolumn 5 i förteckningen över farlig gods (Tabell A).

ADR och RID anger inte i detalj vilka UN-nummer som anses vara farliga för vattenmiljön, utan det handlar om att klassificera varje enskilt ämne.

Reglerna kring detta står i ADR respektive RID, kapitel 5.2.1.8 (angående märkningen) och 2.2.9.1.10 (angående kriterierna).

Mättnadskoncentration

Mättnadskoncentration anger den högsta möjliga koncentrationen av en viss gas i luft. Detta påverkas av temperatur och lufttryck.

De värden som visas i RIB gäller vid normalt lufttryck.

RIB räknar ut mättnadskoncentrationen genom att ta ångtrycket vid den valda temperaturen och dividera med normalt atmosfärstryck (101,325 kPa) och sedan begränsa till max 100 %. (En huvudräkningsmetod är att ta ångtrycket i kPa och läsa det som % i stället.)

NGV – Nivågränsvärde

Nivågränsvärdet är fastställt av Arbetsmiljöverket och gäller vid exponering under en arbetsdag. Nivågränsvärden är bindande för arbetsgivaren och får inte överskridas.

N.O.S.

Vissa namn avslutas med förkortningen n.o.s. som betyder ”not otherwise specified” (vilket på svenska blir ”inte specificerat på annat sätt”). Detta signalerar att det är fråga om en samlingsbenämning. Samlingsbenämningar används när ett farligt gods-klassat ämne som inte har eget UN-nummer skall transporteras. I transporthandlingarna skall då oftast även ämnets tekniska namn anges.

Som exempel kan nämnas natriumhypoklorit som inte har något eget UN-nummer, men transporteras under UN 3212. I transporthandlingarna skrivs benämningen Hypokloriter, oorganiska, n.o.s. (natriumhypoklorit).

(Det finns också samlingsbenämningar vars namn inte avslutas med n.o.s., nämligen gruppbenämningar för väldefinierade ämnesgrupper såsom lim, parfymprodukter med mera.)

Okänsliggjort explosivämne

Om man behandlat ett explosivämne för att det ska bli mindre känsligt (för att öka dess säkerhet vid hantering och transport) säger man att ämnet är okänsliggjort eller desensibiliserat eller flegmatiserat.

Vanliga metoder är att explosivämnet löses, suspenderas eller fuktas med vatten, alkohol eller andra ämnen. Även andra metoder kan förekomma.

Organisk peroxid

Organiska peroxider är organiska ämnen som innehåller den tvåvärda -O-O-strukturen och som kan anses som derivat av väteperoxid, där den ena eller båda väteatomerna har ersatts av organiska radikaler. Organiska peroxider kan sönderfalla exotermt (=utvecklar värme) vid normal eller förhöjd temperatur.

Oxiderande

Oxiderande betyder att ämnet är brandunderstödjande.

Ozonnedbrytande

Ozonnedbrytande innebär att ämnet skadar ozonskiktet, det vill säga att ämnet bidrar till att förtunna ozonskiktet genom reaktion med ozonet.

Definitionen härrör från internationella konventioner såsom Montrealprotokollet. Sveriges riksdag har beslutat om avveckling av alla ozonnedbrytande ämnen. En fullständig förteckning av dessa ämnen finns i EGs förordning nr 3093/94. Kemikalieinspektionen hänvisar också till ämnen i grupp I-V bilaga 1 till rådets förordning 594/91/EEG.

Pesticid

Pesticider är bekämpningsmedel. Vanligtvis brukar man mena olika typer av växtskyddsmedel, till exempel medel som motverkar svampangrepp eller insektsangrepp.

Polymeriserande ämne

Polymeriserande ämnen kan reagera spontant i en s.k. polymerisations­reaktion, som innebär att små molekyler förenas till större molekyler (detta används vid plast­tillverkning, då mycket långa kedjemolekyler bildas, så kallade polymerer). Polymerisations­reaktionen avger värme, och det är därför den är riskabel. För att motverka polymerisering av sådana ämnen som är benägna till det kan man antingen tillsätta stabiliserings­medel eller säkerställa att temperaturen hålls inom vissa gränser, beroende på ämnets egenskaper.

RID

RID är det gemensamma regelverket för transport av farligt gods på järnväg.

RID står för ”Réglement Concernant le Transport International Ferroviaire des Marchandises Dangereuses”.

Den svenska utgåvan av RID heter RID-S och ges ut av MSB.

Riskfaktorer

Riskfaktorer som räddningstjänsten bör ta hänsyn till. Informationen är uppdelad i tre delar. Vilka delar som visas beror på vilken information som finns tillgänglig.

Delarna är:

  • generell information vald utifrån ämnets transportklassificering,
  • reaktioner eller speciella egenskaper som gäller just detta ämne,
  • faroangivelser.

Risk för allvarliga effekter

Om ämnets koncentration i luft överstiger detta gränsvärde kan drabbade personer få irreversibla eller andra allvarliga och långvariga hälsoeffekter eller en nedsatt förmåga att fly från exponeringen. Exempel på allvarliga effekter är försämrad lungfunktion eller påverkan på nervsystemet.

Det gränsvärde som visas är i första hand AEGL-2 och i andra hand ERPG-2. Om varken AEGL eller ERPG finns att tillgå för ämnet visas TEEL-2.

Risk för dödsfall

Om ämnets koncentration i luft överstiger detta gränsvärde kan livshotande tillstånd eller dödsfall uppstå.

Det gränsvärde som visas är i första hand AEGL-3 och i andra hand ERPG-3. Om varken AEGL eller ERPG finns att tillgå för ämnet visas TEEL-3.

Risk för lindriga effekter

Om ämnets koncentration i luft överstiger detta gränsvärde kan exponerad befolkning uppleva besvär, irritation eller vissa effekter som inte ger symtom. Effekterna är dock övergående och påverkar inte personens förmåga att agera. Exempel på lindriga effekter är irritation i ögon och luftvägar.

Det gränsvärde som visas är i första hand AEGL-1 och i andra hand ERPG-1. Om varken AEGL eller ERPG finns att tillgå för ämnet visas TEEL-1.

Signalord

Signalord enligt förteckningen över harmoniserad märkning i CLP-förordningen.

Signalord är ett ord som anger farans relativa allvarlighet för att varna läsaren för en potentiell fara. Skillnad görs mellan följande två nivåer:

Fara – används för de mer allvarliga farokategorierna.

Varning – används för de mindre allvarliga farokategorierna.

Självreaktiv

Självreaktiva ämnen kan börja sönderfalla kemiskt även utan tillgång till syre. Vid ett sådant sönderfall avges värme, vilket leder till ett accelererande förlopp med allt högre temperaturer.

Den lägsta temperatur som det accelererande sönderfallet kan börja vid (när ämnet ligger i sin transportförpackning) kallas självaccelererande sönderfallstemperatur (SADT).

Liknande begrepp: Självupphettande, självantändande (förlopp som kräver syre).

Självupphettande, självantändande

Hos ämnen som är självupphettande/självantändande uppstår en självupphettning genom en reaktion mellan ämnet och luftens syre. När den utvecklade värmen inte leds bort tillräckligt snabbt uppstår så småningom självantändning.

Skillnaden mellan ett självupphettande och ett självantändande ämne är hur snabb processen är: ett självantändande ämne kommer att börja brinna inom 5 minuter vid kontakt med luft, men ett självupphettande ämne fattar eld bara i stora kvantiteter (flera kg) och efter en längre tid (timmar eller dagar).

Liknande begrepp: Självreaktiv (förlopp som inte kräver syre).

Skyddsangivelser

Skyddsangivelser utgör en del av den obligatoriska märkningen enligt CLP-förordningen.

En skyddsangivelse är en fras som beskriver åtgärder som rekommenderas för att minimera eller förhindra skadliga effekter till följd av exponering för ett farligt ämne eller en farlig blandning vid användning eller bortskaffande.

Tyvärr kan inte RIB redovisa vilka skyddsangivelser som ska användas för de olika ämnena, eftersom det är upp till tillverkaren/importören att välja. I CLP-förordningen anges närmare hur detta ska göras.

Skydd vid livräddning

Beskriver lämplig skyddsutrustning (skyddsnivå) för insatspersonal som, vid livräddning, under en kort tid utsätts för till exempel ångor men undviker direktkontakt med ämnet.

Skydd vid läckageplats

Beskriver lämplig skyddsutrustning (skyddsnivå) för insatspersonal som riskerar att komma i direktkontakt med ämnet.

Kommentar angående rekommendationerna om skydd vid läckageplats:
Vid föroreningskoncentrationer som understiger IDLH kan – efter riskbedömning – även filtermask komma ifråga. Eftersom denna fungerar annorlunda än den vanliga andningsapparaten, bland annat genom att individuell tillpassning krävs, bör den dock inte användas utan särskild utbildning. Den europeiska standarden EN 529:2005 (på svenska: SS-EN 529:2005) kan användas som grund för lokala arbetsrutiner.

Sur

Ett ämne är surt om dess pH-värde är lägre än 7.

Motsats: basisk.

Svårnedbrytbart

Ett ämne räknas som svårnedbrytbart om det bryts ned mindre än 60-70 % (beroende på testmetod) inom 28 dagar i ett lättnedbrytbarhetstest.

Om data från tester för biologisk nedbrytbarhet saknas, kan de ersättas med uppgifter om ämnets BOD5 och COD, det vill säga ämnets biokemiska syreförbrukning under 5 dygn respektive dess kemiska syreförbrukning.

Ämnen med värden över 3 på kvoten BOD5/COD räknas som svårnedbrytbara.

Definitionen är hämtad hos Kemikalieinspektionen, föreskrifternas bilaga 3.

Tankkod

Tankkoder för ADR- och RID-tankar (även batterifordon och MEG-contairar i vissa fall) är en alfanumerisk kod i fyra delar: tanktyp, kalkyltryck, öppningar, säkerhetsanordningar. Tankkoden kan finnas angiven på själva tanken eller på en skylt. Ett exempel på en tankkod är S10AN (=Tank för ett ämne i fast form, minsta kalkyltryck 10 bar, fyllnings- och tömningsöppningar i botten, två förslutningar, utan luftningssystem, inte lufttätt försluten).

Den tankkod som anges under fliken Transport i RIB (eller i ämnestabellen i ADR respektive RID) beskriver de minst stränga tankbestämmelserna för det aktuella ämnet. Det är som regel tillåtet, enligt en tankhierarki, att använda bättre tankar än den som anges i ämnestabellen. Utöver själva tankkoden finns också särbestämmelser som kan påverka vilken tank man får använda.

Här nedan följer en förenklad nyckel för tankkodens betydelse. För exakt lydelse hänvisas till ADR eller RID, avsnitt 4.3.3.1.1 (klass 2) och 4.3.4.1.1 (klass 3–9).

1. Typ av tank

CKomprimerad gas
PTryckkondenserad gas, eller gas som är löst i ett lösningsmedel
RKylkondenserad gas
SFasta ämnen
LFlytande ämnen (inkl. uppvärmda smälta ämnen)

2. Kalkyltryck

GMinsta kalkyltryck anges i de allmänna bestämmelserna
XMinsta erforderliga provtryck anges i en särskild tabell
siffraMinsta kalkyltryck, angivet i bar

3. Öppningar

AFyllnings- och tömningsöppningar i botten, två förslutningar
BFyllnings- och tömningsöppningar i botten, tre förslutningar
CFyllnings- och tömningsöppningar i toppen; endast rengöringsöppningar under vätskeytan
DFyllnings- och tömningsöppningar i toppen; utan öppningar under vätskeytan

4. Säkerhetsanordningar (klass 2)

NTank med säkerhetsventil; inte lufttätt försluten
HLufttätt försluten tank

4. Säkerhetsanordningar (klass 3–9)

VTank med luftningssystem; flamskydd saknas och tanken är inte explosionstrycksäker
FTank med luftningssystem; flamskydd finns eller så är tanken explosionstrycksäker
NTank utan luftningssystem; inte lufttätt försluten
HLufttätt försluten tank

I ämnestabellen kan det förkomma ett parentetiskt tillägg efter tankkoden, exempelvis (M) eller (+). Detta visar att särskilda bestämmelser gäller för ämnet, men tillägget ingår inte i själva tankkoden. Detta avsnitt omfattar inte UN-tankar.

TEEL – Temporary Emergency Exposure Limits

TEEL är tillfälliga gränsvärden som kan användas i brist på bättre data. De är inte alls kvalitetssäkrade på samma sätt som t.ex. ERPG. TEEL-värdet ska ses som ett tidsvägt medelvärde för en exponering under 15 minuter. Bortsett från den annorlunda exponeringstiden stämmer definitionerna överens med ERPG.

TEEL-1: Den maximala koncentrationen i luft under vilken det kan antas att nästan alla individer kan exponeras utan att uppleva annat än milda och reversibla effekter på hälsan eller uppleva en klart urskiljbar lukt.

TEEL-2: Den maximala koncentrationen i luft under vilken det kan antas att nästan alla individer kan exponeras utan att uppleva eller utveckla irreversibla eller andra allvarliga skadesymtom som kan hindra dem från att vidta skyddsåtgärder.

TEEL-3: Den maximala koncentrationen i luft under vilken det kan antas att nästan alla individer kan exponeras utan att erhålla livshotande eller dödliga skador.

För ytterligare information, se https://response.restoration.noaa.gov/oil-and-chemical-spills/chemical-spills/resources/temporary-emergency-exposure-limits-teels.html.

Termisk tändpunkt

Termisk tändpunkt är den lägsta temperatur som krävs för att ett ämne ska kunna antändas utan inverkan av låga eller annan tändkälla.

Till läkare/sjukhus

Vid rekommendationen ”till sjukhus” är situationen allvarligare och kräver större resurser än om det står ”till läkare”. Vid rekommendationen ”till läkare” är bedömningen av en läkare, som kan befinna sig på en vårdcentral, viktigare än tillgången till resurser.

Tillstånd

I fältet ”Tillstånd” anges ämnets aggregationstillstånd vid +20 °C, det vill säga gas, vätska eller fast form, samt med viss tilläggsinformation om utseende och beskaffenhet.

Tändämne

Tändämnen används som tändmedel till explosivämnen. Tändämnen kan detonera redan vid små volymer och kan ofta initieras med hjälp av stöt, friktion, låga eller gnista.

UN-nummer

UN-nummer är identifieringsnummer för ämnen eller grupper av ämnen som finns med i FN:s ”Recommendations on the Transport of Dangerous Goods”.

Numret kallas också FN-nummer.

Det består av fyra siffror och anges i nedre fältet på de orange farligt gods-skyltar som används vid märkning av fordon och containrar.

Uttalad lukt

Uttalad lukt är den koncentration i luft då det inte längre råder tvekan om att ämnet är närvarande.

Ämnet kan alltså klart och tydligt uppfattas av luktsinnet men luktsinnet kan också bli avtrubbat av vissa ämnen så att även höga koncentrationer inte uppfattas med luktsinnet.

Luktsinnet skall därför användas med omdöme och försiktighet.

Vattenlöslighet

Vattenlöslighet anger ämnets löslighet i vatten med någon av fraserna:

  • ej löslig (< 0,01 vikt-%),
  • svårlöslig (0,01-1 vikt-%),
  • delvis löslig (1-10 vikt-%),
  • lättlöslig (10-99 vikt-%)
  • helt löslig (100 vikt-%).

Viskositet

Viskositet anger hur trögflytande en vätska är. Viskositeten anges i mm²/s, vilket också kallas centistoke (cSt).

Värdet kan jämföras med vattnets viskositet som är 1 mm²/s, eller med viskositeten hos rumsvarm sirap som är ca 9000 mm²/s.

(Här avses kinematisk viskositet.)

Ångtryck

Ångtryck är ett mått på ett ämnes förångningsegenskaper. Ångtrycket är det jämviktstryck som råder över en vätska eller ett fast ämne vid en given temperatur.

Anges i enheten kilopascal (kPa).

Ämnesbeskrivning

En koncentrerad beskrivning av ämnets egenskaper, grundat på dess transportklassificering.